uppdatering från tant-träsket

... eller "drömmar om en svunnen tid"...

men vi börjar där i verkligheten... den fula verkligheten som Mia Skäringer skulle sagt... Mia Skäringer ja, den vackra kvinnan jag tycker så mycket om... ja alltså med betoning på att jag tycker en massa om henne... det räcker inte bara att jag tycker om henne faktiskt, jag tycker att hon är klok och sorglig, ärlig och härlig, fantastisk och galet begåvad... samtidigt får jag ibland nästan för mycket av henne... jag klarar tex. inte av att se Mia&Klara i långa stunder... det blir liksom för mycket av hela härligheten...

men så där ja, ur fas direkt... som en cocker spaniel på speed... tankar som skuttar runt med ett vansinnigt bekräftelsebehov i huvudet... se mig!!! se mig!!! gläfs... gläfs... fot! Sitt!! PLATS!!!

...tillbaks till verkligheten, ful eller inte... verklig never the less... tanten är tillbaka... idag har jag liksom broderat ut tanteriet lite extra också... inte så att jag tagit och planterat om mina pelargoner eller tagit sticklingar på dem, det ska jag göra på söndag ser du... en sak i taget... nä, men jag har repat upp min stickning... igen... lagt upp nya maskor... igen... fjärde gången gilt blir det nya... det nya svarta... men oj, va bra det går med rundstickor, bara man inte lägger upp maskor enbart på en sticka utan använder en extra sticka för utfyllnad lite så... några varv resårstickning och sedan var det liksom bara att sticka på... sticka på...


pippi-ränderna gör jag med lyfta maskor... det tycker jag blir extra fint och det var så det stod att man skulle göra i farmors beskrivning... har ingen aning om det blir en lagom stor mössa eller om den blir lite väl stor... men då får jag låtsas som om att jag gillar stora mössor helt enkelt... det är lugnt... det har jag gjort förr... så egentligen låtsas jag inte... jag gillar stora mössor!

men en stickning gör ingen tant... nä... men stickning i kombination med äpplesmulpajaktigt och vaniljsås... det blir tantigt... hade jag haft en liten likör till också så hade jag snart blivit  nominerad till Nobels tantpris... har inte orkat ha på tv eller musik heller knappt... trivs tydligen bättre uppkrupen i soffan med äpple, kanel och vaniljdoft och min stickning när det det är tyst och stilla runt omkring mig...

fast det stämmer ju inte... för när jag satt där i soffan med alla de där tantiga attiraljerna så kunde jag inte låta bli att längta tillbaks en vecka... till förra helgen... till vår klockrena after work... där sällskapet var så gentilt och trevligt, roligt och mysigt att nästan sju timmar bara flög iväg... och den här tanten inte alls var något annat än en tös som irrade som en åsna mellan två väldigt söta hötappar...

och sedan när jag var klar  med att längta tillbaks till förra fredagen så var det bara att ta ett raskt skutt fram till lördagens förfest hos mig och sedan heta... läs galet svettiga... salsa/merengue/samba/just do it-dansande på Tranquilo... med superduktiga N och ett par klackar som trasslade sig in i varandra... men lite spill får man räkna med sägs det! Trist när man själv är det som spills bara... men det gör ju inget när dansen fortsätter ändå!

så här sitter jag, tanten... och drömmer tillbaks till tiden som flytt... till tiden då hon var tös och hade höfter som en native latinamerikanska... arriba!!!

men, satan i gatan va bra det blev med den nya mattan, tror jag... jag har lite dåligt med lampor i mitt vardagsrum faktiskt... så jag får nog vänta med den fullständiga bedömningen till imorgon bitti... men det känns bra... alldeles lagom storlek också... fabulöst!