fredag 28 april 2017

Fika, flyttförberedelser, och feber

Sedan förra fredagen that is... i lördags packade vi ihop oss och åkte hem till goda vänner vi inte träffat sedan i slutet på förra sommaren. Så mysigt och härligt att uppdatera lite. Mycke bebis och barngos såklart och även en del om deras stundande bröllop. Pojkarna fick så himla fina presenter, supermysiga sommardräkter att skrota runt i på landet och framför allt så galet fina ugglor som Åsa sytt. Jag blev väldigt rörd över det faktiskt, så himla fina och så gulligt att hon tagit sig tid att göra sådana till våra barn. Det är ju inte direkt att hon har massor av tid över med en ettåring och en fyraåring hemma!

Efter några timmar med osammanhängande samtal om allt möjligt. Älskar och förundras över det nya sättet att umgås med folk, ja för mig nya sättet alltså, när alla samtal hänger i luften för att något händer och man bara kan ta tag i en tråd och fortsätta där man blev avbruten av någon som tappar en napp eller ville visa sitt senaste Lego-alster. (älskar framför allt att någon vill visa alla sina senaste Lego-alster för mig fastän vi inte träffats på så lång tid, dessutom utan att vara det minsta lilla blyg!)

Hur som helst, efter några timmar åkte vi hem igen och bara sladdade in packning i bilen och drog vidare upp till Stenhålt. Så himla mycket mer tidseffektivt att vara där på morgon en om man ska hinna med något av allt man tänkt hinna med under en dag. För så är det, jag har inte vant mig vid att allt tar så sabla mycket längre tid nu. Har inte det i mig att planera med ständigt återkommande ställtid och amningar + matintag för oss vuxna osv. när jag skriver mina listor på allt jag tänker att vi ska hinna med under en helg/dag på landet.

Den lilla detaljen gör att jag ofta blir väldigt stressad och tyvärr inte sällan lite otrevlig de där dagarna. Men i söndags fick vi hunnit med det mesta av vad jag hade tänkt mig och vi åkte hem, om än sent, väldigt nöjda med att ha hunnit bocka av en hel massa på att-göra-listan!

Bland annat fick vi burit ner det stora skåpet från övervåningen och börjat packa upp lite av allt porslin som skall vara där i. Vi fick satt potatis och bondbönor, satt lökar som legat i trädgårdsboden och väntat på rätt tillfälle att få komma i jorden och grejat lite allmänt med vad vi börjat med i vårt trädgårdsland.

Veckan som pågår har varit lite extra allt känns det som, eller så är det bara så för min del för att jag har jobbat mer än vanligt. Igår var vi på BVC och vaccinerade killarna. De växer och frodas bra, följer sina kurvor som de ska och ja, att få sprutor är ju såklart inte helt bekymmerafritt, de gråter lite men låter sig tröstas fort och är sedan sina goa och glada jag. Roligt att se nu att de intresserar sig för de andra bebisarna på det stora skötbordet när man byter på dem innan vägning, helt klart en ny grej!

Igår kväll fick de feber båda två och var lite sådär tagna av vaccinationen, men natten har gått bra och imorse när de åt innan jag stack till jobbet verkade de vara vid gott mod igen. Det är ju lite galet att man som förälder får lätt panik över att ens femmånaders bebis gråter lite mer än vanligt, ta i trä, men det är ju bara för att de är så himla enkla vanligtvis!

Ikväll packar vi bilen full igen och beger oss återigen till Stenhålt, kanske hinner vägen om Ikea på vägen upp den här gången, har ju lite sånt där som barnstolar och haklappar etc att inhandla! För ja, det går framåt med smakportionerna, allt vi äter verkar vara intressant, fetaost är smaskens och den lilla portionen gröt de får på kvällarna är nästan smärtsamt att ge dem eftersom båda två sitter och skriker hejdlöst för att det inte går tillräckligt fort att lassa in mer! Något vår bvc-sköterska tyckte vi skulle vara väldigt nöjda och glada över, vilket vi såklart är, men just i situationen är det lätt att tycka att man kanske skulle skippa den där biten och bara hålla sig till amningen ett tag till!

Hur som helst, helgen skall tillbringas i Stenhålt. Vi måste accelerera flytteriet om vi ska göra det hela så smärtfritt och enkelt som möjligt och fått flyttat innan maj är över... för ja, efter det ska vi ju iallafall vara ute ur lägenheten! Så i helgen har vi tänkt att det ska flyttas lite möbler och förhoppningen är även att vi ska hinna tömma vindsförrådet så vi har totalkoll på vad som faktiskt är kvar att göra. Sedan ska det även sås lite morötter, rödbetor, dill etc. och förhoppningsvis samlas in en hel del täckmaterial till de bäddar som redan är sådda.

Hur mycket på listan som blir avbockat, ja, det får vi se i nästa vecka! I nästa vecka måste jag även ta tag i den här återkomsten som instruktör... tänker att det är bra om man har någorlunda koll på sina gränser innan man sätter sig på instruktörscykeln igen. Men igår ringde jag iallafall till vår gruppträningsansvarig på gymmet och sa att jag planerar att vara tillbaka snart. Bara det kändes som ett stort steg, att liksom göra det officiellt!

måndag 24 april 2017

Det går sådär

... med mitt jobbande alltså... eller jo, det går bra, bara det att det kom en påskledighet och liksom "störde" i vårt upplägg... och som om inte det var nog med att man skämdes över att få extra dagar ledigt utöver att man ändå bara jobbar 50 procent så gick jag och blev sjuk natten till onsdagen för två veckor sedan, så den veckan jobbade jag bara 33% av vad jag skulle, alltså bara en dag av tre... förra veckan, på grund av annandag påsk så jobbade jag ju bara 50 procent av mina 50 procent... men denna vecka blir det tre dagar, så då ska jag förhoppningsvis komma in i det hela igen. För ja, det måste jag, jag får dåligt samvete hela tiden över allt jag inte greppar, att jag inte äger situationen så att säga. Sedan ska jag ju kanske inte ha dåligt samvete, det hjälper ju inte till någonstans liksom... och det är ju inte mitt fel att det kommer en påskledighet hux flux eller att någon jäkla bakterie eller virus valde att knocka mig där på tisdagsnatten... feber, värk i kroppen och huvudet, lätt illamående och allmänt kass... men det gick över nästan lika fort som det dök på, som tur var.

För killarna och Anders går det bra, tror de har riktigt goa dagar på egen hand, vilket känns väldigt bra. Och jag tror att det är extra allt bra att invänjningen har blivit så snäll som den har blivit, för oss alla. Det är ju rätt mycket omställning för både kropp och själ helt klart!

torsdag 6 april 2017

En ny tid i livet

Vi har hela tiden sagt att vi ska dela på föräldraledigheten och ja, sagt och numera även gjort, jag har börjat jobba igen, 50 procent, måndagar, onsdagar och varannan fredag. I måndags var första dagen och jo, det kändes konstigt att åka hemifrån och att vara hemifrån men tusan va gott det var att komma hem! En fantastisk känsla verkligen!

För Anders verkar det gå jättebra, iallafall om man ska tro på alla bilder två små väldigt glada killar som han skickar till mig. Det är ju också väldigt skönt att veta, att allt funkar bra hemma medan man själv inte är på plats! Själv smiter jag in i ett litet mörkt konferensrum några gånger per dag och tar fram bröstpumpen... inte supersexigt, men det är ju inte det som är meningen heller! Är inte riktigt beredd att ge upp amningen än så jag får kämpa på med pumpen och sedan får de ersättning för att toppa upp de dagar Anders är hemma med dem. Det är ju inte riktigt lika lätt att pumpa ut så mycket som de får i sig om man ammar dem tydligen, men ja, ja, jag är nöjd om det funkar såhär.

De dagar jag varit hemma, alltså bara tisdag och idag, tycker jag mig märka att de är lite mer behövande än vad jag vill minnas... att de vill ammas mer ofta och inte riktigt gillar att leka på egen hand, som gått bra iallafall ibland förut. Men det kanske inte är så konstigt, de är vana vid att ha mig i närheten hela tiden och nu är det självklart en stor omställning även för dem. En omställning jag dock tror är jättebra för dem!

Igår åkte jag och hämtade en manuell bröstpump som jag köpt på Tradera. Tänker att det kan vara bra att ha med sig i väskan om det är så att man får lust att pumpa lite spontant! (eller inte har tillgång till el eller bara vill vara lite mer diskret än låta som ett mindre tröskverk) Såg inte var tjejen jag köpte den av bodde förrän jag hade betalat frakt och allt, inte förutom att hon bor i Götebäorg. Eftersom Göteborg ju är ganska stort så hade jag ingen lust att åka för långt när det tar av min tid jag är hemma med barnen när jag kommer hem på kvällen så jag tänkte det var lika bra att få det hemskickat... men när det visade sig att hon bor ungefär 700meter från oss så åkte jag självklart dit på vägen hem från jobbet... och tur var väl det för när jag ringde på och hon lämnade över pumpen så sa hon att de höll på att röja och ska sälja mer på Tradera... och fortsatte med "du behöver inte två barnmatstolar?"... "och en hoppgunga?"... så vi gick upp på deras vind och när jag åkte därifrån hade jag med mig, förutom två barnmatstolar och hoppgunga, en leksak och en läragåvagn också! Tradera är fantastiskt!


tisdag 14 mars 2017

Så va vi där igen!

Att det tar lång tid mellan inläggen här alltså! Men jag gissar att det lätt blir så, dagarna och nätterna fylls upp av det nya livet, eller liven, om man ska vara korrekt.

Nu har killarna hunnit bli över tre och en halv månad! Det var precis 16 veckor sedan igår som vi åkte till Östra sjukhuset och hux flux var vi föräldrar till två guldklimpar. Det är helt galet! Dels va fort tiden har gått sedan dess och dels hur mycket de hunnit lära sig på de här veckorna!

Numera skrattas, pratas och gråts det om vartannat nästan all vaken tid. Eller så ligger man, tokkoncentrerad, och förundras över sina händer. De kan roa sig själva med en leksak, antingen i babygymmet eller babysittern kortare stunder om allt vill sig väl. Kommer de på att de är själva eller något inte faller i god jord behöver man numera sällan tvivla för de säger till ordentligt!

En väldigt rolig tid på det viset att de är så med och pratar och skrattar och vill konvercera. En viss antydan till mammig- och pappighet börjar anas också, vilket är helt enligt boken tydligen. Inte så att de skriker när de hålls av någon annan än mig och Anders, men man märker att de är medvetna om att det inte är vi som bär dem och de tittar efter var man är.

Dagarna hemma på veckorna ser helt klart rätt lika ut. De äter, sover, aktiveras i babygymmet eller babysitterna, somnar igen och sedan går det runt så i tretimmarsintervaller. Är det fint väder och inte blåser på tvären, vilket det ju gjort några gånger, byltar vi på oss och pallrar oss ut på en promenad. Men tyvärr är det såpass bökigt att få ut hela ekipaget att ska man göra det så vill
man vara ute så länge det går innan det är dags för mat igen och då får det ju gärna inte snålblåst och hagelskurar ute. Så ja, ibland känner man sig lite isolerad hemma. Även om man har sällskap av världens sötaste små killar. För ja, det är de ju, nästan hela tiden... när de gråter och skriker kanske jag tycker att de kommer på en delad andraplats i världens sötaste... får man ens skriva så här som nybliven förälder, en nybliven förälder som dessutom längtat helt galet efter att få barn sedan hon var runt 22... och nä, det är inte så att jag känner att det inte var vad jag hade förväntat mig, eller jo, jag känner mig galet mycket mindre tillräcklig än vad jag trodde att jag skulle göra. Fast det är klart, när jag trodde att jag skulle bli förälder så var det inte till två små på en och samma gång. Och ja, ju mer jag läser om Tvillingupproret och antalet föräldraledigt dagar man får för att ta hand om sina barn, desto mer upprörd blir jag... men det är ett helt annat blogginlägg!

Nu ska jag stoppa in en napp och rädda upp en strumpa som närapå trillar av en fot på killarna som ligger i babygymmet och övar på att roa sig själva.



torsdag 23 februari 2017

Jag skulle inte...

Ha skrivit det där om nya nattrutiner... inatt har de vaknat var tredje timma igen... som om det nya, coola att vakna efter först fem-sex timmar aldrig hänt!

Som mamma vänjer man sig helt klart snabbare vid att få sova längre pass än tvärt om... känner mig manglad idag. Men killarna sover middag nu, eller iallafall Wilhelm (Henry sprattlar mest), så jag passar på att vila jag med. Precis som det står i böckerna att man ska göra!


- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 21 februari 2017

Tre månader

Och lika många vaccinationer... japp, vaccineringsdags igår, Rotarix, stelkramp och en till som jag inte har koll på vilken det var... också ett sätt att fira sin tremånadersdag på! Men det gick bra, Rotarix är ju ett drickvaccin och det har ingen av dem något emot... sprutorna var lite värre, men tydligen var de väldigt duktiga och lät sig tröstas fortare än vanligt, ja det var iallafall vad vår bvc-sköterska sa!

Anders var med och fick hålla barnen när de fick sina sprutor. Jag vill inte föra över min gamla sprutfobi på dem. Tycker det är onödigt att utsätta dem för den risken, att få sprutfobi alltså!

Hur som helst, när vi var klara på bvc packade vi in oss i bilen igen, körde hem och lämnade av Anders och sedan åkte killarna och jag till Stenhålt en sväng så Anders skulle kunna jobba i några timmar i lugn och ro. Och eftersom det var tisdag igår så svängde vi in till församlingshemmet i Romelanda på vägen hem igen för att säga hej till dem i folkdräktsömnaden.

Väl hemma igen var det högt läge för mat, och sedan mat igen innan läggdags. Numera, sedan knappt en vecka tillbaka, så det lär ändra sig, så har det gått från mellan fem och en halv till sex timmar emellan sista kvällsmålet till första nattmålet... halleluja och amen för det!! Idag sov de dessutom i drygt fyra timmar till innan de vaknade igen. Hoppas innerligt att det inte bara har med vaccinationen att göra att de vill sova längre stunder för jag tycker helt klart att vi behåller de här nya rutinerna ett tag!!!

- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 16 februari 2017

Det duggar ju inte direkt tätt här!!

Nä, nattamningarna går numera fortare även om de fortfarande är lika frekventa, iallafall allt som oftast! Och ja vad det har med saken att göra är helt enkelt att det mestadels var nattetid, medan killarna åt, som jag skrev! Med jag är glad över de extra minuterna sömn och beklagar samtidigt att det går ut över bloggandet!

Nu har jag varit hemma själv med killarna i två hela veckor! Det går väldigt bra måste jag säga, över förväntan faktiskt! Vi har lyckats skapa lite rutiner som funkar för oss. Jag försöker få oss att sova ett extra pass efter att Anders gått till jobbet och efter mat så kör vi en sväng i gymmet och sedan, efter andra matomgången går vi ut på promenad. Väl hemma igen äts det igen och sedan hinner vi kanske med en sväng till i babygymmet innan Anders kommer hem.

Den här veckan har jag varit ute och promenerat riktigt långt alla dagar utom idag, men idag tog vi istället spårvagnen ner till Grönsakstorget där vi mötte upp mamma/mormor och hennes bästa vän Anna-Lena. De följde snällt med och kollade på en soffa jag tänkt mig i vardagsrummet i huset innan vi gick och fikade på da matteo på magasinsgatan. Supermysigt och killarna sov snällt i sin vagn hela tiden! Till och med när vi promenerade hem fastän det var långt över tre timmar sen som de åt!

Det är väldigt skönt när allt bara fungerar och man klarar av sånt där man kanske tycker känns lite krångligt. Att dra runt med barnvagn på stan är ju inte helt självklart överallt, med tvillingvagn blir det än mindre självklart! Och nä, man är inte superpoppis på varken caféer eller spårvagnen. Det vägs dock upp mot alla leenden och "åååhanden" man får av folk man möter på vägen!



- Posted using BlogPress from my iPhone

onsdag 8 februari 2017

Hur det går?!

Jo tack, det går bra! En vecka har gått och vi har varit ute och promenerat varje dag. I måndags var vi nere i centrum och köpte födelsedagspresent till Anders som fyllde år igår. Vi passade även på att handla mat på vägen hem.

Igår va vi på BVC helt på egen hand. Det kanske inte verkar som något krångligt men på vår BVC ska vagnen parkeras utanför, barnen kläs av i väntrummet och sedan vägas och mätas i ett särskilt rum innan man tar med dem in till sköterskans rum, inte krångligt alls med en bebis men med två blir det väldigt tydligt att man inte riktigt räcker till på samma vis. Man måste helt enkelt komma på en plan. Men det måste man hela tiden annars också när man är själv ned två småttingar så det är bara att fundera ut något!

I dagarna har de, förutom att de skrattar och ler ännu mer och följer oss med blicken, även börjat suga på sina händer. Gissar att de börjar upptäcka sig själva nu. Det är en väldigt rolig tid, helt klart, och jag gissar att det bara kommer att eskalera härifrån!

- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 3 februari 2017

Härligt, härligt, men farligt, farlig!

Ja, Mandelmanns gård som visas på fyran på torsdagar, vilket underbart program! Jag får tokmycket lust att odla och greja i en trädgård och eftersom vi snart flyttar till hus med en relativt stor trädgård just så är det lite så att det är ungefär hälften så farligt som det är härligt att just det programmet visas just nu. Jag kan liksom inte låta bli att fundera, fnula och planera... och då är det inte ens jag som får bestämma över den där trädgården än då vi kommer att dela trädgården med mina föräldrar.

Väldigt lägligt, eller olägligt beroende på hur man ser det kom i dagarna ett reklammail från Blomsterlandet om att de har halva priset på fröer, så med deras webbshop uppe på iPhonen och Skillnadens trädgård-boken jag fick i födelsedagspresent i höstas, samt självklart mina två Mandelmann-böcker så planerar jag hej vilt ändå och köper fröer!

På önskelistan just nu står ett trädgårdsland, örtland, fruktträd, syrenhäck, växthus, jordgubbsland, potatisland och eventuellt biodling... och ja, bärbuskar såklart!

Anders och jag besökte Mandelmanns trädgård för ett och ett halvt år sedan. En helt fantastisk upplevelse och något jag rekommenderar alla som ska till Österlen att planera in. Vi kommer absolut att åka tillbaka när tillfälle ges! Kanske dock inte i sommar för då gissar jag att det blir något som kan liknas med kaos där. Men ett trevligt kaos!


- Posted using BlogPress from my iPhone

onsdag 1 februari 2017

Nu kör vi!

Anders börjar jobba igen idag efter drygt två månaders föräldraledigt tillsammans. Skrämmande och ovant tänker jag mig det hela. Att vara själv hemma med två spädbarn alltså. Nog för att jag hanterar att bära båda osv men det är en viss procedur varje gång och man måste ha tänkt steget före hela tiden. Men det är ju först nu, i skarpt läge så att säga, som fungerande rutiner för allt sånt kan hittas, vilket såklart också känns väldigt spännande!

"Kan själv"-ig som jag är har jag beslutat mig för att inte boka in något de här första dagarna utan vi tre, Henry, Wilhelm och jag måste få en chans att landa i det här på vårt eget vis, med Anders hjälp såklart! Förberedelser och rutiner innan han går till jobbet ska ju också få värka fram. Tex så har vi tänkt som så att det nog är bäst om jag äter frukost med honom på mornarna, så jag iallafall hunnit få i mig något! Vatten till ersättning, om det mot förmodan behövs, ska kokas och hällas på termos/flaska för kylning osv. så man inte står där med två skrikande barn och ska vänta på att vattnet skall koka upp och sedan svalna till 40 grader.

Men men, det ska nog gå bra det här! Jag kan ju alltid amma mig ur krissituationer!


- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 30 januari 2017

På tal om förra inlägget...

...två semlor, totalt fyra gofikor, godis, glads, ost och kex senare... inte så mycket "ta tag i den här arma lekamen" kan man tycka... och nä, det är sant, det är typ motsatsen till att just "ta tag i"... lite som att städa undan all koks, hälla ut det på en annan plats och sedan välja att där dra röva, baklänges i det, kokset alltså!

Men det har varit helg, tre av fikorna har varit sociala, alltså med fler inblandade än Anders och mig. Jag får lov att äta godis på helgen och jo, jag tycker även att en efterrätt är okej! Men något tatagiande det är det då rakt inte! Däremot kan man säga att det lägger något av grunden till ett ännu större tatagiande... lägger grunden, eller kompletterar om man så vill. Det beror ju på hur man väljer att se det!

Men, men, tillbaka till vardagen igen där återhållsamhet och avhållsamhet skall råda! Ja, förutom vid sociala tillställningar då förstås!

Fan va bra det här kommer att gå...


- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 27 januari 2017

Dags att ta tag i den här arma lekamen

Ja, trots att jag nästintill fått bort alla graviditetskilon sedan förlossningen så kan jag ju knappast skryta med en kropp jag är direkt nöjd med som den ser ut idag. Som kropp och vad den klarat av och hur den återhämtat sig är, och ska jag nog vara mer än nöjd och det är jag såklart. Men för min egen del så vill jag såklart nå viktmålet jag satte upp för mig själv i januari förra året.

Innan jag blev gravid var ändå målet att gå ner 17kg. Fem av dem hann jag tappa innan jag hyrde ut min livmoder till det finaste vi har idag och ja, tillbaka dit är jag nästan. Men nu tänkte jag lägga in en lite högre växel.

Så länge jag ammar så bör jag inte gå på någon direkt diet eftersom man tydligen då riskerar att frigöra gifter som lagrats i kroppens fettlager till bröstmjölken. Mina gamla gifter ska ju inte pojkarna behöva lida av tänker jag! Men man kan ju låta bli att äta godis och snask på veckodagarna iallafall... och även att "fika" i tid och otid om det inte är en social tillställning. Så det är det som gäller från och med nu, godis enbart på helgen och ingen gofika utan social anledning!

Sedan är det ju ett ypperligt tillfälle att försöka nå ett sånt där vanligt dagsmål på 10 000 steg man läser om lite överallt. 10 000 steg med tvillingvagn borde ju vara ännu bättre och det är ju absolut tokbra för både barnen och mig själv. När Anders nu börjar jobba igen i nästa vecka så måste jag nog nästan ha som mål att komma ut på en promenad minst en gång om dagen, så man inte blir fast i lägenheten. Största hindret är såklart att få ner och ut vagnen eftersom vi inte har någon hiss utan får bära ner vagnen och jag inte orkar mer än en del i taget. Men det får gå, jag lär komma på ett system, det måste jag ju, lika väl som jag kommit på hur jag kan lyfta upp och bära båda barnen samtidigt. Just det, att kunna lyfta barnen samtidigt, eller lyfta upp barn nummer två när jag redan bär på barn nummer ett, var en av mina störta farhågor innan de föddes. Och det kan jag ju idag även om det ibland blir lite bökigt!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Äntligen har vi börjat kika

På tapeter that is! Någon gång i vår flyttar vi till mina föräldrars hus, de håller på att bygga ett nytt hus på tomten bredvid. Ska bli riktigt roligt och skönt, att bo på 47-48m2 med två spädbarn blir trångt! Det här med att skaffa barn är ju verkligen något av en materialsport och ja, just nu är vårt vardagsrumsgolv fullt av all sköns babysaker känns det som. Självklart är det helt okej att det är så, men jag har svårt att se hur det skulle funka att bo här när de blir lite större och ska börja krypa osv. eller är för stora för att dela spjälsäng... de har redan vuxit såpass att de inte kan ligga bredvid varandra på tvären längre. De sover fortfarande bredvid varandra men numera ligger de diagonalt i spjälsängen. Vi hade tänkt lägga dem skavfötters på längden, men bäddmåttet på spjälsängen är 60x120cm så det hade inte gjort någon större skillnad, eller jo, de hade sparkat på varandra! Men på diagonalen funkar bra än så länge. Tur är det för vi får knappast plats med två spjälsängar i vårt sovrum!

Mitt huvud har, inte oväntat, gått varmt sedan det bestämdes att vi skulle flytta. Eftersom jag redan bott i huset har det ju varit enkelt att kunna föreställa sig hur det skall kunna komma att bli. Det är verkligen inte mycket jag vill förändra där, men samtidigt vill man ju sätta sin egen prägel och göra det till vårt hem så några rum kommer nog få ny färg/tapet.

Så igår gick vi ner till Engelska tapetmagasinet och började bläddra i tapetkataloger... jisses va mycket det finns att välja på! Jag hade spanat in några tapeter på nätet via inredningsbloggar etc som jag var nyfiken på och ja, man kan ju lätt konstatera att det blir annorlunda på bild när man photoshopat och mixtrat med kontrast och vitbalans osv. Så några tapeter jag haft i huvudet som ganska självklara kandidater är numera inte alls aktuella längre.

Det visade sig att Anders och jag har ganska lika smak när det kommer till just tapeter faktiskt, så jag är inte direkt orolig att vi ska stå och inte vara överens, i synnerhet över vad vi inte vill ha! Men vi kommer behöva bläddra mycket mer i de där tapetkatalogerna, så är det helt klart! Och tokigt vore det väl kanske annars iofs, jag är bara så himla glad över att vi äntligen är igång och har tagit oss dit (samt att barnvagnen går att få in genom dörren!)

Självklart har jag funderat över möblering också och hittat vad jag trodde skulle kunna vara kandidater till att bli vardagsrumssoffor, även detta via inredningsbloggar och inredningstidningar. Så vi var även och provsatt och kikade på färg på soffor. Och jodå, där stämde det bättre överens med vad jag hade tänkt mig. Sedan måste vi självklart kika på lite fler modeller tillsammans innan vi bestämmer oss, men på rak arm så tror jag iallafall att jag har en klar favorit redan nu!

Älskar den här processen!!! Vore ju konstigt annars, att starta ett homestylingföretag alltså! Vore ju konstigt om inte ens bagaren själv hade bröd menar jag...


- Posted using BlogPress from my iPhone



torsdag 26 januari 2017

Nybakat

Igår kväll blev jag supersugen på nybakat bröd, men man hinner inte riktigt få till det när man ska amma, byta på, underhålla och somna två småttingar, så jag tänkte att jag nog skulle vara sugen på nybakat bröd även idag. Med en del framförhållning blir ju dessutom brödbak dessutom mycket enklare och godare!

Jag tog ett grundrecept på kalljäst bröd och skruvade sedan till det hela lite.

25g jäst eller 7g torrjäst
5dl kallt vatten (använder man torrjäst så behöver jästen väckas med 37gradigt vatten och lite, typ 1/2-1msk socker/sirap/honung, har i jästen och låter degvätskan svalna lite innan man har i övriga ingredienser)
1 1/2tsk salt
2msk olivolja
60g fyrkornskross (står på paketet att det ska kokas först, det brukar jag inte göra utan tänker att det drar åt sig vätska när det står och jäser)
40g rågflingor
500g vetemjöl

Smula ner jästen i vattnet (om du inte använder torrjäst då, isåfall följ instruktionerna ovan) och rör om tills jästen smält. Häll i salt och olja och sedan övriga ingredienser. Rör om tills allt blandat sig och är en lös och kladdig deg, ringla över lite olivolja och täck med plastfolie. Ställ in i kylskåpet och låt jäsa över natten eller i 12 timmar.

När degen jäst klart, ställ ut bunken i rumstemperatur, sätt ugnen på 250 grader och ställ in en gjutjärnsgryta i nedre delen av ugnen. När ugnen kommit upp i temperatur, ta ut grytan, häll i degen, lägg på locket och ställ in i ugnen igen i 30min. Har du le creuset-gryta så tänk på att skruva av den svarta knoppen på locket för den tål inte så hög värme. Efter 30min, ta av locket och grädda i ytterligare 15-20min.

Man kan även göra småbröd såklart. Ta ut degen i rumstemperatur, värm ugnen till 275grader. Ställ in en ugnsfast form i botten på ugnen. Dela upp degen i 10-12 lika stora delar, lägg på bakplåtspapper på plåtar utan att knåda eller egentligen göra annat än fösa ihop degen till varje småbröd lite. Låt småbröden stå och vila tills ugnen är uppe i rätt temperatur, ställ in plåten i mitten av ugnen och häll sedan in kallt vatten eller några isbitar i den heta ugnsformen. Stäng ugnsluckan fort och låt bröden gräddas i ca20min eller tills de fått fin färg

Så igår slängde jag ihop degen och imorse fixade Anders utbakningen, gjutjärnsgrytevarianten. Och ja, det blev tokigt gott!! Och enkelt... och gott! Framförhållning, ett ord, femton bokstäver... fantastiskt!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Ändrade planer

För oss igår alltså. De ringde från bvc igår morse och sa att vår sköterska var sjuk, så istället för besök där på förmiddagen blev det sovmorgon och en lång lunchpromenad ner via Slottskogen, Linné och en sväng i Haga för att fönstershoppa lite kristallkronor (behöver ju reka lite nu innan flytten) till Järntorget och sedan vidare hemåt längs med Andra Långgatan till Stigbergstorget. Där hade jag två paket från Tradera att hämta ut. Efter det gick vi ner i Majorna och bort till Ankargatan för att hämta ytterligare ett par paket på ett schenker-ombud innan vi gick hem.

Det är riktigt skönt att det funkar att ta såpass långa promenader med killarna utan att det blir trauma på grund av hunger numera. Och skulle det bli trauma så är vi numera utrustade med nödlösning i form av termos med kokt vatten i rätt temperatur och ersättning i skötväskan. Tyvärr är det ju lite för kallt att sätta sig och amma ute. Men ersättning vill vi ju inte ge annat än om det är kris, särskilt om de inte kan ammas innan de får ersättning som tillägg. Allt för att inte riskera att mjölktillgången minskar eller inte fortsätter att följa deras behov.

Så ja, en lite annorlunda dag än vi tänkt oss om än väldigt skön! Och hade vi varit till bvc så hade vi nog tagit en långpromenad hemåt istället, så så annorlunda kanske den inte blev ändå!

Och ja, paketen från bl.a. Tradera innehöll en overall, lite kläder och en bärsele från Babybjörn. Så himla praktiskt och mycket mer ekonomiskt, för att inte tala om miljövänligt att återuppliva (som flickan säger i KPA pensions reklamfilm) saker!

Så nu får vi se när vi ska till bvc nästa gång, och får se vad de väger. Men upp i vikt har de iallafall gått, det är vi helt säkra på!


- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 24 januari 2017

Två månader och tre dagar

Jisses va fort det går! Det känns som om det var någon vecka sedan bara som vi kom hem från BB! Samtidigt känns den tiden väldigt avlägsen så det stämmer nog, att de redan är nio veckor gamla alltså!

Idag ska vi till bvc. Det är två veckor sedan vi var där nu. Från och med förra gången ska vi bara dit en gång varannan vecka istället för en gång varje vecka... känns stort faktiskt!

Förra gången fick de Rotarix-vaccin, mot Rotaviruset, som tydligen är en väldigt aggressiv och utdragen form av magsjuka. Hade ingen aning om vad det var innan vi blev erbjudna det, men har förstått på vänner, vars barn drabbats av just rotaviruset, att det var bra att vi valde att ge dem vaccin! Och redan samma kväll var det uppe på nyheterna att man i Sverige nu funderar på att ha med Rotarix i vaccinationsprogrammet.

Hur som helst, självklart blir man nojjig över eventuella bieffekter, både direkta men även långvariga, särskilt efter allt som var efter fågelinfluensavaccinet. Men detta är ett väl beprövat vaccin som man använt i andra länder i flera år och även i andra delar av Sverige. Att det är nytt för Anders och mig är ju inte så konstigt, allt känns ju nytt för oss just nu! Och ja, de direkta biverkningarna som ont i magen, diarré och i värsta fall, tarmvred, verkar vi ha sluppit.

Igår va vi på mvc och gjorde efterkontroll på mig. Allt såg bra ut och min bäckenbotten fick guldstjärna och med beröm godkänt! Kan säkert bero en hel del på att jag inte knött ut barnen vaginalt, men ändå, själva bärandet av barn påverkar såklart också och två borde påverka mer, men detta är nog ytterligare en sak jag har att tacka spinningen för!

Och barnen, ja de får guldstjärnor var vi än är! Numera ler de jättemycket, allt som de börjat utveckla för två veckor sedan har såklart förstärkts och ja nu kan de till och med ta tid på sig att avbryta sig mitt i maten och bränna av ett stort leende! Och på tal om mat, det är nästan (hoppas jag inte jinxsar det nu) mer regel än undantag numera att de äter var 3,5e timma istället för var tredje, ibland går det till och med längre tid än så mellan måltiderna!!

Inatt har vi dock kört ett helt varv och inte lämnat fåtöljen på tre och en halv timma, men det är mitt eget fel... jag somnade och när jag vaknade igen var det dags för nästa mål mat och alltså ingen idé att byta plats! Men nu gör vi det, byter plats alltså, och hoppas på att vi sover tills det är dags att gå upp på riktigt!


- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 16 januari 2017

Typiskt!

I förrgår gjorde vi slag i saken och frostade av frysen. Eller rättare sagt, Anders frostade av frysen. Blev jättebra! Om det inte vore för den lilla detaljen att varken kyl eller frys blev sig lik igen... går på någon kass halvfart om ens det...då är det praktiskt att bo i hyreslägenhet och att det är så kallt ute att vi kan använda bilen som kylskåp. Frysen håller sig på minusgrader även om det inte är de önskade antalen.

Hur som helst, en fastighetsskötare var här nyss, ny kyl och frys beställs och tills dess har de även kommit hit med kyl och frys som vi får låna så länge. Typiskt men som sagt, även praktiskt. Tur i oturen så att säga! Men jäkligt trångt med en extra kyl och frys i vårt redan pyttelilla kök!


- Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 15 januari 2017

Min första bok

Barnen fick bland annat varsin Min första bok-bok i julklapp som vi nu har börjat fylla i så sakteliga. Tänker att vi iallafall ska få fyllt i bådas lika mycket/lite och inte så som man hört att många gör dvs fyller i första barnets bok minutiöst (den första tiden iallafall) och kommande syskon får i bästa fall en bok! När man har tvillingar är ju tiden och intresset för varje framsteg lika knapp och stort för båda barnen tänker jag.

Vi kilade runt lite bland utbudet av min första bok-böcker och fastnade ganska snart för en Min första bok av Claire Laude, Auerlie Castex och Adeline Klam (lyckas jag inte få in en bild på den och/eller en länk och man är nyfiken på den så får man googla! Finns både på Adlibris, Akademibokhandeln och Bokus tror jag). Anledningen till att det blev denna var för att det fanns mycket plats för att klistra in foton samt lite roliga detaljer. Och ja, den är ju fin också!

(Här skulle det vara en bild på boken men BlogPress vill inte samarbeta med mig!)

Hur som helst, vi har just börjat och än så länge är det bara i Wilhelms bok vi skrivit något... kanske blir ett klassisk min första bok-scenario iallafall! Man ska ju som bekant inte ropa "hej!" innan man kommit torr över ån efter vatten!!


- Posted using BlogPress from my iPhone

lördag 14 januari 2017

Sju veckor och fem dagar gamla

Kommer på mig själv med att tycka att tiden går för fort. Både mellan amningarna, särskilt på nätterna när man försöker få ihop ett par timmars ihophängande sömn, men framför allt sedan de föddes.

Snart åtta veckor gamla tittar de på riktigt på oss så man känner att man fått kontakt, har man tur får man då också ett sånt där stort leende och något som kan liknas till en liten del av ett skratt som gör att man mentalt förvandlas till en mjukglass i högsommarvärme. De följer stötvis ibland med blicken nu och har lite smått börjat använda sina händer, men än så länge mest lyckliga sammanträffanden verkar det som. Tydligen är det en av grejerna som kommer nu, att de upptäcker sina händer.

Vi försöker nackträna varje dag, dvs lägger dem på mage så de övar på att lyfta huvudet. De här små gossarna har iofs kunnat det sedan de föddes, men nu är de såklart starkare och orkar hålla både längre och högre.

Sover gör de allra helst på mig efter att de har ammats, och då tydligen allra helst genom att borra ner sina små ansikten på sidan om brösten, ner mellan bröst och överarm. Svettigt, varmt och tydligen helt ljuvligt för sådär gör båda två varje gång jag ammar dem! Själv blir jag rädd att de inte får någon luft när de ligger sådär och får försöka fiska upp dem flera gånger varje gång. Något som inte är helt enkelt med en bebis i andra armhålan samtidigt.

På nätterna sover de i sin säng, än så länge delar de spjälsäng och fram tills nu har de legat på tvären med en ihoprullad duschhandduk emellan sig så de inte ska vifta till varandra och råka rivas och/eller väcka varandra, samt en likadan handdukskorv på respektive sida för att det ska kännas lite trångt och samlat. De sover rätt så bra i sin säng, och de gånger de inte gör det, sover bra alltså, så lägger vi dem i våran säng, mellan våra kuddar. Där trivs de jättebra och extra jättebra om de får hålla handen och liksom ligga nära kudden och nära våra ansikten. Där känns också risken för att vi ska kunna rulla över dem (vilket man inte gör ändå enligt vad som sägs) eller att de hamnar under vårt täcke och blir för varma och då tydligen riskerar att kvävas eller slutar att andas av gammal vana från när de låg i magen.

Ja, och annars gillar de båda att åka bil och vagn, de brukar somna så fort vi sätter dem i babyskydden eller lägger dem i vagnen. Vi får höra allt som oftast att de är väldigt lugna, snälla och verkar tillfreds. Och ja, det är de nog, hoppas jag!


- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 12 januari 2017

Växer så det knakar!

Eller kanske inte så det knakar men båda killarna hade gått upp ca.240g den senaste veckan!! Och vår bvc-sköterska är väldigt imponerad över hur mycket båda är med, fokuserar och ler osv.

Efter bvc, dit vi inte ska igen förrän om två veckor, vår engångiveckanperiod är över och nu är vi tydligen mogna att bara gå dit var fjortonde dag! Hur som helst, efter bvc tog vi spårvagnen till Järntorget, skuttade in på Espressohouse och köpte lunch to go innan vi gick vidare till Anders frisör. Det är typ omöjligt att köra tvillingvagn på kullersten samtidigt som man försöker dricka en latte och äter en cream cheese bage...eller ja, det är typ omöjligt att äta samtidigt som man kör vagn på
kullersten!

Medan Anders klippte sig gick pojkarna och jag en promenad och fönstershoppade tills han var klar och det var dags att ta vagnen hem igen. Något som inte alltid är så lätt med tvillingvagn kan jag meddela (det eller gå in i butiker som inte är någon av de stora kedjorna) inte om det inte är en ny vagn, annars får man snällt vänta på en som är ny eller hoppas på att någon är vänlig och hjälper en lyfta... sånt där tänker man inte på innan man inser att man inte kan gå in i den där garnaffären eller den lilla mysiga inredningsbutiken. Allt sånt är ju iofs bra för plånboken!

Hur som helst, väl hemma körde vi en Ninabehöverövapåatthanterabarnvagnenupptilllägenhetenihusetutanhiss-övning eftersom det faktiskt bara är några få veckor kvar tills Anders ska jobba igen och ja, då är det ju bra om jag klarar av att hantera barnen på egen hand och inte blir helt låst hemma! Och jodå, det blir en hel del spring i trapporna upp och ner men det ska nog gå bra om jag är metodisk och tar en del i taget... och barnen inte växer så det knakar varje vecka!!

Nu ikväll övar jag och killarna lite på att vara själva hemma, Anders är iväg och umgås med vänner en sväng, och än så länge går det väldigt bra! Kan bero på att vi håller oss i "amningsfåtöljen" och barnen ligger och sover medan jag kollar på tv och bloggar... men vi fixade det bra i tisdags också, när Anders var på lunch med sitt jobb. Superbra att vi dvs jag får öva lite inför att det blir vår vardag! Lite nervös är jag, det ska jag erkänna, men man kommer på rutiner till att få det att funka hela tiden och ja, så himla svårt som jag trodde det skulle vara att lyfta upp två bebisar samtidigt etc är det faktiskt inte! Kanske ska börja föra anteckningar för den där boken Jennie föreslog att jag skulle skriva "200 sätt att lyfta tvillingar"... nog för att hon skojade men ändå!


- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 9 januari 2017

Årets första semla och trevligt besök!

Ja, alla besök är ju trevliga såklart, dagens, av farbror Henrik inget undantag.

Vi har inte haft så mycket besök än faktiskt, det är ju såna förkylningstider och risken för RS-virus sägs av de som förstår sig på vara värre än någonsin i år, så ja, vi är tacksamma för att folk som är förkylda eller på annat sätt känner sig krassliga avvaktar, men det är väldigt skoj när folk är friska så de kan komma på besök!

Henrik hade med sig vansinnigt goda semlor som vi satt kring babygymmet, där barnen låg och sov, och kalasade på och pratade om livet. Och ja, jag som haft som regel att bara äta semla i februari beslutar härmed att skippa den regeln, det är ju dumt att inte tillåta sig något som är så gott!!



Så ja, vi tackar för semlorna och sällskapet, barnen tackar för uppmärksamheten och vi alla hoppas få träffa hela familjen Mortensen inom kort!

söndag 8 januari 2017

Det knatar på

Livet i sig alltså! Vi har allt som oftast sovmorgon här hemma. Tro fasen det, på kvällen är det ju enklare och mer stimulerande att sitta uppe och amma ett extra pass och samtidigt kolla på någon film eller så på tv. Minst två amningar senare är det inte så att jag studsar ur sängen om jag inte måste, det har jag aldrig gjort höll jag på att skriva... men jodå, jag har haft en morgonpigg era i livet också, men det var länge sedan om man inte räknar i slutet på graviditeten då jag ju faktiskt var dopad på alla hormoner som studsade runt i kroppen.

Hur som helst, idag (igår) var inget undantag, vi sov rätt länge, ammade i fåtöljen samtidigt som jag blev serverad frukost som jag sedan åt, som vanligt numera, liksom över barn... man får se upp så det inte droppar yoghurt och müsli i huvudet på dem!

Idag blev det långamning, sådär nästan så ena passet knappt hinner sluta innan nästa tar vid... eller jo, det gjorde det, vi babygymmade lite en sväng också och låg på magen och tränade nacken... alltså inte vi utan barnen gjorde det! Själv hade jag behövt gymma jag med, ryggen framför allt! Men det får bli lite senare.

Packade in barnen i sina overaller och stack iväg på liten utflykt, dels till Storken där vi köpte barnvagnen eftersom vi behövde få koll på en grej med ena däcket och sedan en sväng till Lindex på Backaplan för det var närmsta stället de hade två styck tröjor i rätt storlek av den jag hade spanat in, på rean dessutom! Barnen fick dock stanna i bilen båda gångerna vi skulle ut, ja stannade gjorde såklart en av oss också! Men med tanke på att de gått ut och varnar för att rs-viruset är så aggressivt i år att de tycker man ska stanna hemma till slutet mars så tycker inte vi att man behöver utsätta dem i onödan. Särskilt inte då de kommer att sitta i sina babyskydd monterade på vagnen istället för i liggdelarna. I babyskydden är de mycket mer uppe och ute bland folk och just folk är väldigt på dem just för att de är tvillingar... tror jag iallafall, har ju inget att jämföra med men det verkar vara så om man kikar runt lite iallafall.

Så ja, barnen åkte bil och var nog knappt medvetna om att vi hade varit iväg när vi kom hem igen. Men det är lite nyttigt för oss alla att komma ut lite iallafall.

Väl hemma åt vi lunch, Böngryta provensal (https://www.coop.se/recept--mat/recept/b/boengryta-provencale/ ) som mamma lagat till oss och kom förbi med igår för att vi ska slippa tänka på vad vi ska äta jämt och ständigt. Supergod var den, särskilt med tillbehören! Jag satt för en gång skull vid matbordet och åt, något som gjordes möjligt av att vi testade att använda bärsjalen med Wilhelm som först verkade tycka den var onödig men ändrade sig efter ett tag. Superskönt och smidigt var det iallafall! Får se om vi lyckas/orkar bära båda samtidigt i den dock!

Efter nästa amning igen (ja dagarna är uppdelade i "amning" och "inte amning" just nu och även fast jag dubbelammar tar det tid för dem att få i sig så de är riktigt nöjda) så badade vi dem, något de verkar gilla så länge det inte görs för länge... men så är det ju med allt som inte har med just amning att göra iofs...

Och ja, några amningar senare var det dags att gå och lägga sig... och snart blir det ljust här igen så vi ska passa på att sova innan de vaknar för nästa omgång mat. Ska jag vara ärlig så sover de redan... båda två har dockat ifrån och ligger på var sida om "sitt" bröst och sover... jag fastnade som så många gånger förr i bloggandet när jag egentligen borde sova!

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i Majorna och Kungsladugård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban, 
snön lyser vit över hela stan, 
snön lyser vit på taken. 
Endast tvillingmamman är vaken.




- Posted using BlogPress from my iPhone


lördag 7 januari 2017

Mitt emellan maten

Bokstavligt talat faktiskt! Sitter uppe och ammar de båda guldklimparna, klockan är kvart över två och det är nattens första pass nedkurade i den grå fåtöljen i vardagsrummet för oss tre. Ja, vi har hittat vår grej nu, två täcken ihoprullad till två korvar, ett på var sida om mig och ett barn vid varje täckekorv med fötterna ner i mitt knä... funkar tokbra! Ammar båda samtidigt, ungefär var tredje timme och numera, när barnen är drygt sex veckor gamla har amningen kommit igång såpass att vi (ta i trä) bara tilläggsmatar med ersättning i flaska ett par gånger i veckan, om ens det.

Många på bvc och BB har sagt att det är svårt att dubbelamma... kanske var tur att jag inte förstod det innan jag lärde mig det, att det var svårt alltså. Då hade jag kanske inte vågat mig på det! Eller så hade det sporrat mig ännu mer att klara av det... hur som helst är jag väldigt glad att det funkar!

En annan sak som funkar bättre nu är Wilhelms höfter! Igår var vi på Drottning Silvias barnsjukhus för undersökning av hans höfter och jodå, de hade fixerat sig bra med hjälp av Frejka kudden/skenan han haft sedan han var tre dagar gammal. Så igår fick vi lov att sluta använda den och äntligen var vår lille kille inte otymplig och fyrkantig längre. Inte för att han verkar ha haft ont av den, tvärt om nästan, men det har varit lite bökigt att byta blöja på honom och även svårare för honom att docka till vid bröstet när han skulle ammas.

Nu har båda killarna dockat av här, ligger och småsnarkar vid varsitt bröst så ja, det är dags att samla ihop oss och gå in och lägga dem så vi alla tre får sova förhoppningsvis i två timmar innan det är dags för nästa matpass. Och ja, jag kan inte annat än hålla med min Jennie, det kostar på att amma på nätterna, det är oftast då, i ljuset från lampan i hallen och skärmen på telefonen som jag budar på grejer på Tradera eller handlar på nätet... Tradera är ju toppen både för plånboken och miljön och man kan verkligen göra riktigt bra fynd där, särskilt när det gäller barnkläder!




- Posted using BlogPress from my iPhone