onsdag 30 november 2011

inte helt otippat kanske

...jag åkte till farmor och farfar... jo, jag hade fortfarande ont i huvudet... och ja, det brukar bara gå över med sömn och mera sömn... men när man sovit allt man kan... och sedan har tvingat sig att sova lite till... då finns det liksom ingen anledning att sova ännu mer... särskilt inte när farmor bjuder på middag...

i flera år har vi pratat om att jag aldrig har ätit isterband med dillstuvad potatis till... i lika många år har hon sagt att vi skall äta det någon gång... idag var det gången! Nästan så jag var lite nervös faktiskt! Eller inte egentligen, men mina förväntningar var ganska höga... har ju en viss svaghet för husmanskost! Men det var riktigt gott, sådär så jag nog kommer att laga det själv! och då lagar jag ganska sällan mat....
 
bilden är lånad

till efterrätt, jodå, även en onsdag, så fick vi mixade jordgubbar och vispad grädde... enkelt och vansinnigt gott... en smak av sommar liksom, i slutet på november! En jättemysig kväll som, och nu kommer det inte helt otippade, faktiskt fick min huvudvärk att resignera en smula... trots att jag försökte få min farfars internet-uppkoppling att fungera... satt i telefonkö till telia hur länge som helst innan jag kom fram och fick prata med någon kille som kopplade mig vidare till någon annan "expert"... lyckades ändå inte... men det kunde jag ju ha räknat ut innan kanske... fast det funkade ju igår!

Jag är iallafall glad att jag åkte dit, att jag äntligen fick ätit isterband och dillstuvad potatis och allt annat gott de bjöd på och framför allt att jag fick spendera lite tid med mina underbara far-föräldrar! Huvudvärken ska jag snart mota i grind med dagens armhävningar osv. och sedan får det nog bli en värktablett innan jag går och lägger mig... igen... finns ingen hejd på det hela... sovandet menar jag!

joråsåatte...

jag har sovit HELA dagen, ja, förutom imorse när jag i min enfald trodde att jag skulle kunna tampas med huvudvärken i stående position men sedan kapitulerade och gick och la mig... plus en kort vaken historia på ca. 20min vid tvåsnåret... då jag vaknade av mig själv, gick upp, tog en ny värktablett, kollade så ni mådde bra + vad som hänt i världen och gick och la mig igen... nu är det mörkt ute... det är läge att kliva upp så hela natten inte blir helt kaiko... om huvudvärken är borta? Nä, inte helt... den ligger och lurar... men jag tänker ignorera den en stund nu medan den är hanterbar och snäll och faktiskt åka till farmor och farfar som planerat... en liten stund iallafall...

delar säng...

med huvudvärken från helvetet... vaknade imorse med huvudvärk sådär så man inte vet vart man ska vända sig... gick upp och tänkte ändå att jo, jag ska till jobbet, det lägger sig... men när man står framåtböjd och ska ta på sig strumpor eller vad nu man ska ta på sig och man nästan välter för att det liksom bultar i huvudet, då finns det bara en sak att göra... krypa tillbaks ner i sängen, dra täcket över huvudet och somna om... och hoppas att man vaknar själv nästa gång...

det gjorde jag inte riktigt... strax innan två när jag vaknade igen... men jag gör ett nytt försök... skam den som ger sig.... trägen vinner... den som ger sig förlorar...

saknar mina diskotabletter jag fick för några år sedan mot huvudvärk... muskelavslappnande som iofs inte tog bort huvudvärken helt, men den goa känslan man fick i kroppen... de' va rätt gôtt faktiskt! Men jag blev snurrig på dem, sov dåligt eftersom jag verkligen snurrade runt i sängen och då huvudvärken inte riktigt försvann utan bara sköts på framtiden typ, så var de bara bra den första stunden, när man insåg att den hade börjat verka.

Vad gör du en dag som denna? 10 armhävningar? 10 full sit-ups och 10 russian twists? Några av er gör det, skicka gärna rapport om hur det går!

tisdag 29 november 2011

för den här gången krävs det mer innan jag öppnar armarna, förlorar mig och känslorna faller

nu är det väl ändå ett tag sedan jag skrev något HH-aktigt... något om hur fantastisk han är eller plockade fina rader ur någon av hans låtar som stämmer sådär på pricken in i hur jag känner det... som om han tänkt mina tankar... innan jag själv tänkt dem... för skivorna är ju inspelade innan iallafall... ja, så måste det vara... eller kanske helt enkelt så att de tankarna man själv tänker inte är helt olika de tankar andra tänkt... jag tror verkligen inte man är så grymt unik... jag tror vi är ganska lika, alla människor... mer eller mindre... mer lika än olika... iallafall de flesta...

tänkte skriva... rättare sagt, jag skrev... ett stycke om lycka, ensamhet, femte-hjulet känslan och att inte vara där än, där då man vågar förlora sig igen... men är så jäkla trött på att älta det... och då gissar jag att du är ännu mera trött på att läsa om det... så jag raderade hela stycket... som skulle blivit två stycken, för att göra det hela mer trivsamt att läsa...


det är så skönt när någon annan säger det så som man själv skulle kunnat säga det... ja, förutom handledskarvandet och rymdskeppen då kanske...

jag, en teknisk idiot

ja, alltså inte på det viset att jag är teknisk och idiot... eller ja, det kanske jag är, enligt somliga... men jag menar på det där andra viset, det som i att jag är tekniskt okunnig... det är helt enkelt så att Nobelkommiten inte kommer att ringa mig i år och säga att jag tilldelats Nobelpriset i teknik... heller... det ser mörkt ut för min del i årets Nobelprisharang... tror jag går lottlös även i år faktiskt... tänker att jag borde ha hört något vid det här laget... jag menar, festen är ju om bara några dagar, hur ska man hinna fixa klänning sådär i sista minuten har de tänkt sig?! Nä, lika bra de ger dem till några andra!


Nu till saken... min dator var med mig i Strömstad för några veckor sedan för att jag skulle kunna hålla er ajour  med min verklighet... om ni nu skulle vilja bli hållna ajour med min verklighet vill säga... men det kan man ju själv välja tänker jag... hur som helst... då lyckades jag inte lösa det där käcka med att iphonen funkar som modem... men var självklart inne och pillade och försökte... skam den som ger sig...

sedan dess har datorn betett sig konstigt ibland, försökt koppla upp sig och sagt att den inte har någon internetanslutning... sedan har allt funkat igen... idag hände samma sak, men ingen mystisk lösning på problemet inträffade...så tillslut fick jag ringt supporten... pratade först med en tjej som tyckte jag skulle koppla in nätverkskabel och höra av mig till bredbandsexperterna imorgon istället då de kan gå in och fjärrstyra och fixa och trixa... problemet är bara att de bara har öppet mellan 10-20... och då jobbar ju jag...

då det inte funkade med sladd heller ringde jag upp supporten igen och fick prata med en kille som nog verkligen tyckte att jag var en teknisk eftersläntrare på riktigt... han blev liksom helt tyst emellanåt när jag försökte skoja till mina egna tillkortakommanden... tar det som tydliga tecken! Hur som helst så fick han hjälpt mig att fixa det hela... jag har tydligen lyckats skapa en anslutning extra på något vis som störde... japp... så kan det gå... ta en kaka till...

så det gjorde jag... och jag är inte bara teknisk idiot... jag är lite svag för kakor också... har slutat räkna nu... men baddarna... de som var kvar... ligger numera i skräpet med klorinspray på sig... bra kvinna reder sig själv... och gör hon inte det så finns det alltid klorinspray och datorsupport!

leva som man lär? kan man ju!

får nog börja någonstans....


... med nio armhävningar osv. kanske?!

Funderingar en tisdag

Den sista tisdagen i november… vad har man hunnit med???… vad har man inte hunnit med???...
 
Jag har hunnit med
-          ett galet roligt NYC-maraton på spinningcykel i Nödinge.
-          En fantastiskt mysig helg i Strömstad med min allra bästa Storsockiplast
-          Ett fantastiskt upplyftande och peppande utvecklingssamtal i cykelinstruerandet
-          Hänga med farfar en eftermiddag och få lite kvalitetstid (vad för annan sort finns det?)
-          Varit i Berlin på trendresa i två dagar
-          Varit på dop, vackert och lättsamt, mycket trivsamt!
-          Tagit avsked, något av det vackraste jag varit med om i sitt slag… oerhört fint!
-          Sjungit och spelat på namnkalas
-          Rensat källaren med min snälla mamma
-          Haft dräktsömnadsgänget hemma en kväll
-          Haft A och E hemma en kväll, samma tema som kvällen innan, men lite mer tomat överallt! =)
-          Kört en himla massa roliga pass
 
Men det finns ju så mycket jag hade tänkt jag skulle ha hunnit med också… främst tänker jag på de där två ”thanksgivingmiddagarna” jag hade planerat… och en och annan utgång för att svänga de lurviga… men man kan inte hinna med allt… kalkon kan man äta i januari också… det viktiga är väl att de man tänkt ha med faktiskt kan vara med!? Datum spelar ju mindre roll…
 
och svänga de lurviga… ja, det gör ju alla andra jämt och ständigt så det är kanske bara att hänga med i svänget liksom! Ta sig i kragen och bara göra det… anyone feel like a sväng with the lurvsy ones? Pls let me know, I’m in desperate need of dancing my ass of, meeting new people and so on… yada yada…  typ…
 
Men, nu står man inför en helt ny månad, fullspäckad av nya möjligheter och omöjligheter… det är liksom bara att ta tjuren vid hornen och ge sig ut i verkligheten… du som vet med dig att du ska på kalkonmiddag endera dagen i min regi, någon helg i januari tänker jag mig… så vet du! Kanske blir det helgen v.2 eller kanske v.1… för att försäkra oss så säger vi kanske v.3 också… jag mailar!!!

måndag 28 november 2011

de e rätt gött faktiskt!

ja, tänk dig själv, musiken pumpar ut ur högtalarna, svetten lackar och du har 28 toktaggade deltagare framför dig som dels gör som du säger och dels kämpar som galningar. Fulla av en härlig cocktail av adrenalin och endorfiner... när man blickar ut i salen ser man stora deltagleenden gnistra från örsnibb till örsnibb mot en och det bara finns där och då... då är det inte konstigt att man tackar ja till ytterligare ett pass i veckan...

må hända att man i åtta veckor inte kommer att göra mycket annat än jobba, träna, sy folkdräkt... och resterande veckorna på vårterminen kanske inte kommer göra så mycket mer än träna och jobba... men det är ju så galet roligt... och jag blir ju så glad... sedan att mycket annat i livet kanske får stå tillbaks... och så är det kanske... men om det är samma saker jag kommer att få låta stå tillbaks som jag vältrat mig i denna hösten så innebär det att det jag missar på onsdagar är soffhäng och lite mer egentid... jag behöver inte mer egentid... däremot behöver jag träna mer... sedan kanske jag iofs inte behöver boka upp mig fyra av fem vardagkvällar i veckan... men nu blir det så...

och funkar det inte så får jag väl göra någon förändring... men för en gång skull ska jag inte måla fan på väggen utan tror att det kommer att bli toppen. Hur ska det kunna bli något annat liksom? Jag älskar att instruera, jag får tränat mer och framför allt får jag träffa mina deltagare oftare! Sedan om de känner att det är lika roligt att träffa mig lite mer, det är en annan femma, det kan jag ju bara hoppas på att så är fallet!

Nu ska jag krypa ner på golvet och göra dagens åtta av allt... ja inte allt, allt, men armhävningar, sit ups och twist... nu börjar man märka att det är några antal av varje ändå...

Önskelista

 
Ja, nu nalkas den där tiden då en av de vanligaste frågorna man ställs är ”vad önskar du dig i julklapp?”… och det slår ju aldrig fel… att man inte har en aning alltså… varje år vet jag med mig att jag i en sisådär tio månader gått och kommit på bra grejer att önska sig i julklapp… men ju närmare man kommer julen desto mindre minns jag… så ett uppdaterat minneskort till hjärnan vore  kanske det allra mest användbara…
 
Så här står jag nu igen och har ingen aning… tänk om man kunde vara fem år igen och det man önskade sig allra mest var en barbie-docka och en barbie-bil… näst efter en ponny då såklart… hmmm… man kanske skulle gå bananas och bara önska på:
 
1.       Mini Cooper Clubman (mörkblå metallic)
2.       Islandshäst
3.       Systemkamera
4.       Vit semiakustisk gitarr (typ Gibson… eller vad nu HH kan tänkas spela på… jag vill ha en likadan)
5.       Kitchenaid Matberedare (röd, men det gissar jag att jag inte behöver skriva ens)
6.       …
 
Ja, sedan hade det ju varit kul att när man svarar ”nej” på frågan ”har du familj?” inte behöva känna sig som en lägre stående varelse också… och slippa få svaret ”ja, ja, det är ju inte för alla!”… men det är väl en utopi kan jag tänka mig… eller så var det bara i all välmening man sa så och jag känslan ligger hos mig själv… antagligen är det så… mycket möjligt… men never the less…
 
Vad önskar du dig i julklapp? Förutom fred på jorden och abrupt slut på hunger och svält i världen, då alltså!

söndag 27 november 2011

reklamavbrott

tid för utmaning... bara att slänga sig ner på golvet och leka Nike... just do it!

Love Actually - kanske en av vår tids klassiker... riktigt söt... fast jag gillar inte hon Mia, hon som stöter på chefen... äcklig... man stöter inte på någon som är upptagen... men det är ju bara på film... så jag behöver ju inte röra upp mig så mycket!


bäst är klippet där Hugh Grant dansar... han är förbannat snygg faktiskt..." bugger!"

med vidöppet fönster i stormen

ja, faktiskt... mitt ena köksfönster går inte att stänga riktigt... har varit så ett tag nu och man vänjer sig... men idag när jag kom hem nu så hade stormen tagit grabbatag i fönstret som stod på vid gavel, en av blomkrukorna hade flugit ut (men var otroligt nog hel när jag hittde den, dock har jag ingen aning om var porslinsblomman tagit vägen... får leta när det blåser mindre...) och adventsstjärnan hängde ut genom fönstret också, bara att hala in i sladden...  inte utan att jag blev på lite dåligt humör där...

och dagen som i övrigt varit så bra! Vaknade sent som skam... ja, jag skämms nästan över hur sent det faktiskt blev... särskilt som jag hade tänkt gå på Indoor Walking kvart över elva... men jag vaknade när passet var över typ. Men jag tänker att det är tanken som räknas... kanske den inte gör när det gäller träning iofs... får försöka ta igen det imorgon...

För några veckor sedan fick jag ett sms av en gammal vän "Hej! Sjunger du på dop/namngivningar? Skulle vilja ha någon som sjunger en låt eller två, hittade en Håkan-låt och tänkte då på dig! kram L"... kan man ju inte tacka nej till! Så idag sjöng och spelade jag på hennes sons namngivning... jag sjunger ju ibland på sånt, dop och bröllop... men är inte van vid att spela också... men jag tror det gick bra... lillkillen sjöng inte med i sången iallafall!


video

Direkt efter det åkte jag hem till mina föräldrar, lillebror med familj var där så jag hann gosa lite med lillprins innan de skulle åka hem... han är verkligen det finaste jag vet... särskilt när han ler sådär stort och tandlöst med hela ansiktet och hans stora, mörka ögon liksom gnistrar...

så efter en toppendag så kommer man hem till en svinkall lägenhet, pga något som skulle fixats för över tre år sedan... eller ännu längre... men men, det löser väl sig... hoppa i OPn, krypa upp i soffan och softa till en bra film... livet är inte så dumt ändå!

Snart ska jag ner på golvet och göra dagens sju armhävningar, twist och sit ups... hur går det för dig?

kloka sägningar

så kanske det inte heter... men en söt liten kille sa så till mig någon gång... "du och dina sägningar" när han tyckte att jag använde för mycket citat osv... den söta killen... som smågodis för både kropp och själ... inte så bra för själen, men lite som smågodiset är för figuren, så var han för min själ... farlig...

hade mig lindad kring lillfingret från sitt första "hej"... tittade på mig med sina hundvalpsögon och söta uppnäsa och log på ett sånt där sätt som gjorde att jag totalt tappade fattningen... totalt glömde allt annat förutom hans halvlånga, lockiga hår som hängde fram i pannan på honom och den fina munnen som log så farligt... och jag visste att jag inte hade något att sätta emot...

ibland skulle jag vilja vara 25 igen... ibland bara få uppleva den kvällen igen... när allt bara föll på plats... och var perfekt och inget annat spelade någon roll... sedan fortsatte falla, men ur fas och sans och vettighet i tre år till sådär lite sporadiskt, ibland... när man kände för det... fast inte på ett bra sätt...

Så jag vill inte ha det så igen... jag vill inte vara den man tar till i brist på annat, eller när andan faller på, eller för att man vill visa att man kan styra... den som blir som en dörrmatta och blir själaglad bara för att han valde att ställa sina skor i min hall den här gången också!

med detta inte sagt att jag ångrar mitt smågodis... tvärt om, det var roligt, spännande och mysigt ibland också och om inte annat så fick jag ju ett nytt ord med mig i livet... sägningar... andra saker i  livet ångrar jag... även om man inte ska... men inte detta!

det är ju bra att iallafall veta vad man inte vill... och ändå vill jag tillbaks till den kvällen det började... men så äter jag ju godis också... trots att jag vet vad det gör ,mot kroppen...

Janne Carlzon, fd. vd för SAS, sa i fredags, när han var med i Skavlan en så fin sak:

"du är inte rodret som styr mig, du är seglet som för mig framåt"

SÅ vill jag ha det!

Dörrmatta - NEJ
Segelbåt - JA!

lördag 26 november 2011

ibland letar man inte på rätt ställe...

för ett par dagar sedan pratade jag med min farmor... hon undrade om jag visste var jag hade ett par stickningsbeskrivningar som jag lånat av henne... för en herrans massa år sedan... vän av ordning så vet man ju det... det var bara det att jag inte visste var jag gjort av lådan jag har dem i...

så för att råda bot på detta, och för att samtidigt hitta min stora linneduk som jag hålsömsfållat hela vägen runt (250x150cm = jäkligt mycket hålsöm) samt mina garner och stickor osv. så bad jag min snälla mamma om hjälp att röjja i källaren... vet att jag har för dålig disciplin att på egen hand få tummen ur och göra det.

Det är svårare att balla ur om man får hjälp... så himla snällt av henne att spendera en halv dag i min källare... den var inte upplyftande från början, då kunde man inte ens kliva in i den... men nu finns det till och med ledig hyllplats!

missade att ta en bild innan vi satte igång...
detta är när vi nästan är klara, utanför min
lilla del där jag har mina grejer... där gick det ett tag
inte att ta sig fram alls... vi hade liksom "målat in
oss i förrådet...

ordning och reda, för vem som helst kanske detta ser
överfullt ut, men i min värld, med hur det såg ut innan
färskt i minnet, så är det helt fantastiskt... närapå luftigt och tomt!

och kolla! lite plats att stå på också! Men nu ska jag börja röja i
mina garderober också, så det lär nog bli fullt igen... men en stor
svart sopsäck skickades till Myrorna idag iallafall! Alltid något!

Sedan måste jag ju visa hur fint det blev med
min nya julgardin också, nu när spets och hjärtan
är på plats med... Amaryllisen fick jag av mamma idag,
jag får en varje jul, en vit... tycker de är så fina!
sådär, ytterligare en dag till ända... har hunnit med en hel del faktiskt... kört pass, röjt i källaren, tvättat, fixat klart gardinen och adventsstökat klart i köket... tror inte det blir mer julpyntat än så i år... kanske ... och framför allt, det som startade allt... mina stickgrejer och farmors beskrivningar...

jo jag har hittat mina stickgrejer... men de låg inte i källaren... och uppe i lägenheten har jag ju kollat massor med gånger efter den där stora stövellådan i grått med en grönaktig del på locket... men så lyfte jag på locket till en av mina soffbord (någon slags låda man kan ha grejer i) och ta mig tusan, där, under några sällskapsspel låg den... lådan jag vänt ut och in på hela källaren för... så nära men ändå så långt borta... eller kanske det var tvärt om... så långt borta men ändå så nära!

Sex!

haha, ja förlåt att jag använde ett väldigt billigt och kanske det enklaste knepet i världshistorien för att få din uppmärksamhet... men erkänn, det funkade!?

Ville ju bara inte att du skulle missa uppföljaren av den tidigare så galet populära filmen TRE... denna går i samma anda... kan man säga... lite ner naket bara... och lite mer hud....


video

"But hey, what did you expect?"

fredag 25 november 2011

det blir väldigt sällan som jag tänkt mig

skulle ju gå och lägga mig... kurera huvudvärken på riktigt allvar... egentligen enda sättet att få bukt med den... så jag vet inte vilket annat sätt jag hade tänkt mig... men så blev det inte... råkade spana in På Spåret och skämdes lite över båda lagens flamsighet faktiskt...

sedan åt jag upp resterande pepparkakor som fanns kvar... inte allt för många... har ju varit en flitig pepparkaksätare de senaste dagarna också... tänkte gå och lägga mig efter det, efter På Spåret...

...,men då var det Skvalan... framför allt var Björn Gustafsson med i Skvalan... han är ju för söt... fortfarande faktiskt... så då kollade jag på det också...

och nu, ja, fry ät ju bara 45minuter sedan Skavlan var slut så det är väl klart att jag inte har kommit i säng än... jo, jag har även mixat om mitt pass till imorgon... gjort mina armhävningar, sit ups och twists såklart... övat på sångerna jag ska spela och sjunga på namnkalaset på söndag, monterat ihop adventsstjärnorna till köksfönstren och plockat ihop tvätten inför morgondagens tvättid...

vid närmare eftertanke är jag ju dum i huvudet... kanske är därför jag har ont i det... som ett tecken liksom... som varningslampan i bilen när motorn är väck, typ... jag vet att det enda som hjälper är att sova... och ändå så gör jag inte det... fastän jag kan... jag måste ju ha lakanskräck eller nåt... ja, och nu sitter jag ju här med dator i knät igen... sova var det... bums, pronto, NU! Right now, missy!

god natt!

En vacker dag

ja, det har det verkligen varit. En av mina äldsta vänners mamma gick bort för några veckor sedan, idag var det avskedscermoni för henne... så otroligt vackert och personligt, med mycket musik och tankar... jättefint och jobbigt såklart.

Och nu, så här efteråt, md hela huvudet fullt av vad nu det är det är fullt av, magen är full av landgång och tårta... det vet jag iallafall... vet jag inte vad jag ska skriva om... så idag tänker jag låta bli... tänker låta dagen landa och ska bara mixa om passet till imorgon en smula, göra mina fem armhävningar, fem sit ups och fem russian twist innan jag abdikerar, låter huvudvärken vinna kampen (det har den redan gjort) och går och lägger mig...

torsdag 24 november 2011

som det kan bli

av en ganska seg dag blev det en väldigt trevlig kväll... som sig bör kan tyckas... eller iallafall som det alltid blir när man kommer till Sportlife Nödinge... ett core och ett cykelpass senare är man både lycklig och mör... och ganska trött... men med en smula mer endorfiner struttandes runt i blodet! Fantastisk känsla!

sitter uppkrupen i soffan, i OP, med datorn på magen, morfar pepparkakor och chai-te och kollar på Djävulen bär Prada... och kan inte annat än drömma mig bort lite... till ett jobb som slukar upp en, storstad och puls, vackra kläder och härlig vansinne... jag hade inte överlevt i verkligheten säkert, men man får väl drömma?!


lite förändring hade inte skadat... och samtidigt rutar jag in vardagen på precis samma sätt som de senaste två-tre åren... vårschemana (heter det så i plural??) har börjat sättas nu och jag är lika ivrig som vanligt... lika ivrig att få endorfinkickarna och mötena med deltagarna... måste behärska mig och inse att det finns mer i livet att göra än jobba och hänga på olika anläggningar... vad det är vet jag inte just nu, men till och med jag inser ju att det inte kommer att komma till mig om jag fortsätter såhär...

fast Andrea får ju till det med snyggaste snyggingen i filmen... var finns min snygga snygging? Sådant sitter jag tydligen och funderar på här, uppkrupen i soffan i OP, både teet och pepparkakorna är slut (inte alla, men den ransonen jag käkat upp efter att jag morfat i mig den första ransonen jag tillät mig...) får nog ta och boka klipptid i nästa vecka och styra upp livet lite... öka piffigheten på den här tösen... man kanske måste lägga manken till lite mer...

Klippa sig…

 
Har en förmåga att låta det gå väldigt långt mellan mina frisörbesök… i dagarna är det ett år sedan jag klippte mig sist… förra gången gick det närapå 2½år… min frisör hade hunnit byta salong så det hela innefattade ett litet detektivarbete innan jag fick tag i henne också.
 
2½år tänker du, hur f-n är det ens möjligt??? Jo, dels har jag begåvats med bra hårkvalitet samt lite självfall så ett långt hår blir enkelt att fixa till hur långt det än är, dels har jag oftast uppsatt hår på ett eller annat sätt, dels tvättar jag det med ett snällt schampo och använder sällan fön, plattång, stylingprodukter el. dyl. Sedan gör jag självklart inget med färgen heller, så jag behöver aldrig bry mig om några utväxter eller skarvar… praktiskt!
 
Men det innebär också att jag, varje gång jag väl får tummen ur att faktiskt gå till bästa Lena så är jag helt rådvill… vad ska jag ha för frisyr nu då? Ska jag ha lugg, inte lugg, långt eller page, uppklippt eller inte… men det gör inget, för när jag väl sitter där i stolen och Lena och jag går igenom vad som kan tänkas vara vettigt och skoj att hitta på så brukar Lena ha svaret. Och hon jamsar inte bara med för att vara till lags heller… det är vansinnigt bra!
 
Jag tror aldrig jag gått därifrån och varit det minsta missnöjd… jag har känt mig som en variant av Bon Jovi i sina glansdagar, ja, men aldrig varit missnöjd! Och hon klipper sådär bra så att frisyren håller länge. Kanske beror på att det alltid är lite längd i de frisyrerna jag har iofs, men ändå!
 
Så, nu till varför jag skriver om det här… varför jag blandar in dig i det hela… jag tänker lite att du har någon bra idé på hur jag ska ha håret? Några förslag? Annars blir det Lena som får komma med förslagen och sist var ett av dem en undercut med dreadlocks på toppen liksom… men där la jag in veto… riktigt så fräck är inte jag!

dagens tjat och lite lycka till!

det är torsdag... fjärde dagen i ordningen för dig som är mitt i utmaningen... om du inte är mitt i utmaningen, ja förutom den som kallas "veckan"...så är det fjärde dagen också... i veckan alltså... en ofta lång dag... för min del brukar den börja lite trögt och långsamt, som om tiden står lite still och tiden till helgen är längre än någonsin... men sedan brukar det vända... torsdag kväll, efter en stund i bilkö på 45an innebär två grymma pass med grymma deltagare... grymma på ett enkom positivt vis...

hade visst lovat att mixa om cykelpasset en smula till idag, men det kom jag på alldeles för sent igårkväll... får nog bli ett glatt pass idag istället!... när fröken själv får välja!

i övrigt vet jag inte riktigt vad dagen har att erbjuda... hade varit kul med något roligt utöver det vanliga... men kan för tillfället inte riktigt komma på vad jag skulle kunna tänkas önska mig att det var... en sak som hade varit rolig var om tjejen som varit med på mina pass ett par gånger var med idag igen och fick uppleva ett pass där jag verkligen har stenkoll på passet... hon sa förra veckan att hon tyckte det var så tydligt, att jag hade sånt tydligt upplägg, när jag själv, med handen på hjärtat, inte alls kände att jag hade någon direkt koll alls utan till och med skämdes lite över min brist på just den varan...

kanske vore en till utmaning att köra parallellt med magträningen liksom... något för både kropp och själ liksom... håll tummarna för att det blir inhandlat någon form av spets eller band imorgon så jag kan visa mina egenhändigt ihopnålade julgardiner också... ångrar lite att jag inte köpte de där röda hjärtanen på Ikea ändå... då hade jag kunnat tyckt det vore fint med hampa-snöre istället nämligen... och hampa-snöre det har jag...

onsdag 23 november 2011

Colin Nutley, Steven Spielberg and the Coen-brothers will soon call...

och the Academy också... tror de kommer att nominera mig både till kategorin "bästa kvinnliga huvudroll" och "bästa dokumenterär" eventuellt även "bästa foto"

märk väl att jag inte riktigt har full koll på räkningen... eller är det ett sätt att få dig att tro att jag inte har koll, så det blir mer levande? Lite dramaturgi inbakat i dokumentären...

video

och om du inte har tänkt delta i utmaningen själv så får du ju här en chans att ändå känna dig delaktig... lite som att äta kakan och ändå ha den kvar... bokstavligen nästan!

vid närmare eftertanke... så nära man kan komma sig faktiskt... så vore ju detta en fantastisk idé till nästa års adventskalender... den har ju allt... lite sport, lite inredning, lite matte och en smula språk... spänningen är ju ständigt närvarande och har man bara Mora träsk med i ena hörnet så blir det ju både roligt och musikaliskt också!

frågor på det?!

Förutom det självklara... Jo, jag är extra nöjd med hur jag ser ut inför och efter armhävningarna! Verkligen!

jag finner inga ord!

vilket ju inte händer ofta! Men idag hände det! eller ja, det gjorde det ju inte, men jag vet inte riktigt hur jag ska knyta ihop säcken i en inläggsrubrik så jag tänkte att jag använder mig av ett sånt där, för mig, revolutionerande! Kunde ju lika gärna skrivit att jag sprungit en halvmara... eller rensat garderoben...

dagen började lite knäppt... jag vaknade tidigt, överlade om jag skulle gå och träna eller ej, tog förnuftet till fånga och insåg att jag behöver sova... så det gjorde jag... och när jag vaknade sådär lägligt för att ändå hinna med ett par snoozningar till så gjorde jag det också... snoozade alltså... en gång... och sedan råkade jag stänga av snoozeriet men trodde att jag skulle bli väckt nio minuter senare... nio minuter blev 30 minuter... har jag sagt att jag är trött?

Väl på jobbet hade jag fått ett mail av en helt fantastisk kvinna som jag brukar köpa schampo från, att hon skulle ställa ut tre flaskor på trappen hemma så kunde jag åka förbi och hämta på lunchen idag och sedan föra över pengar till henne ikväll... tycker hon är så söt och underbar som har sånt förtroende för folk!

Jag använder ett schampo från Dermanod/Maria Åkerberg, har gjort så i många år sedan jag blev tipsad om det på Smögens havsbad. Det är ett schampo (Hair & Body Shampoo, Lemongrass) som inte innehåller tencider så det torkar inte ut håret på samma sätt som vanligt schampo gör och inte heller huden så man kan använda det att tvätta ansiktet med också. Suveränt när man står i duschen och inte vill joxa med för många flaskor! Eftersom det säljs på hudvårdsställen och sådär så är det inte helt lätt att få tag i alltid, även om det finns massa återförsäljare, men det ska stämma med tider och avstånd, det gör det inte jämt... Smögens Havsbad är tyvärr inget jag spenderar tid på för ofta heller... Men nu har jag hittat min fantastiska Monika och slipper tvinga iväg lillebror att fixa schampo till systeryster på lunchrasten.

satt i godan ro och jobbade när jag plötsligt kollade på klockan och insåg att den var lite väl mycket om jag skulle hinna hem i tid till att A och E kom på besök... mycket riktigt, när jag var och hämtade mitt paket från HM så ringde A och sa att de var i närheten. Vi bestämde att det bästa var att ses direkt vid motionscentralen... nästan 5km promenad med barnvagn längs elljusspåret blev det... så mysigt att gå och traska, prata och prata lite till i den för övrigt becksvarta skogen... nästan så jag fick lust att ge mig ut och springa igen...

Te och mackor hos mig, mer snack och prat och skratt åt lilla E som mumsade på bra på smörgåsar och tomater och är goaste charmtrollet! Är så glad över den vänskapen jag har med lilla familjen, som startade med att de, A och hans fru (då flickvän), började köra spinning för mig för en herrans massa år sedan. När de gifte sig i höstas passade jag deras dotter E och under hela förra året fanns de som ett otroligt stöd för mig i vått och torrt. Det är härligt vad relationer kan växa ur olika saker.

Jösses, va många ord jag ändå fann för att inte ha trott mig ha några alls... fast det jag mest inte hade några ord om var nog min beställning från HM som jag hämtade idag... vem trodde jag att jag var när jag beställde? En lite spinkis? En fågelunge? Med behov av större bröst? Skjortan är iofs lagom, men kanske lite tight i ärmarna... (för stora biceps?! eller bara gäddhäng)... tröjan är lite smal överallt... och varför jag beställer en super-push-up, det fattar jag inte... jag ser ut som en transa... kommer jag inte bjuda på! men det kanske blir bra om jag går ner några kilo igen... nu ska jag iallafall göra mina tre omgångar sit-ups, twist och armhävningar... var inne ett tag på att försöka filma hela spektaklet och lägga ut här, men jag vet inte riktigt... så det blir nog inte så.... nog...

vet att jag är kass på bilder numera igen... att det bara blir en massa lång text... särskilt eftersom jag inte kan skriva av mig på lunchen då min dator på jobbet vägrar släppa in mig i min egen bloggosfär... why? men ni får stå ut... eller låta bli... men tänk om jag skulle bjuda på en "Minininis goes transa" bild... den vill du ju inte missa... så det är bäst att ändå hålla sig a jour, just in case alltså!

och bara för att inte du ska tro att jag bara kommer med falska löften (även om det där med minininis-goes-transa-bilden var något av ett falskt löfte faktiskt) så tänker jag bjuda på en liten bildkavalkad av en typ micro-session med web-kameran... fast i web-kameratids mått mätt så var det nog en ganska lång session... kanske hela fyra minuter faktiskt...

trött och utan ord... fast bara ett av det stämmer ju... men med ögon som svänger iallafall
kanske är det mig han är kär i ändå...
 Måste ju ta tillfället i akt att lära ut de olika nivåerna i leendets ädla konst också... något jag tjatar på mina deltagare om varje vecka... och för att inte bara tjata om samma sak hela tiden, och för att utveckla och förädla det hela ytterligare så får man jobba fram nya steg... vart detta skall ta vägen vågar jag knappt tänka på... du förstår snart... iallafall om du testar de olika stegen...

1. ett vanligt, hederligt, vad jag brukar kalla två-punkts-leende...
mungiporna strävar mot örsnibbarna i en moderat gest
som signalerar glädje, kort och gott.

2. Tre-punkts-leendet... en vidareutveckling av två-punktsleedent
där man helt sonika sänker hakan lite så att större del av tandraden
synliggörs. Man kan tänka sig en liksidig, uppochnerpåvänd
triangel, fast läpparnas form och elasitet gör ändå att man får en
mjuk båge i underläppen. Signalerar stor glädje och entusiasm!

3. Fyr-punkts-leendet, kanske att dra leendet till sin spets ändå...
tänk rektangel... mungiporna skall liksom få sällskap med delar
av underläppen i strävan mot örsnibbarna... gör en smula ont i
halsmuskulaturen att praktisera alltför långa stunder... men glädjer
medtraffikanter i bilköer och dyl! Signalerar... ja, hysterisk glädje?!
Varning, don't try this at home!

tredje gången gilt?!

eller iallafall tredje dagen på den lilla utmaningen... vet, detta kan komma att bli tjatigt... men om jag inte tjatar så kommer jag att glömma... så därför blir det såhär nu... ett tjat varje dag... igår, dag två, fanns det ju även en lista på er som sagt att ni är PÅ... så ni får liksom inte likt tonåringar stänga av, låta bli att lyssna osv... det är bara att drop down and give me THREE!!!

i övrigt är det onsdag... man kan tänka sig att det kan komma att bli en ganska bra onsdag... onsdagar har ofta den personligheten kan jag tycka... har jag tyckt annorlunda det sista så snälla, påminn mig inte... låt mig leva på den goda känslan, mitt dåliga minne och tron om att det blir en bra dag, lite delvis pga att det är just en onsdag... onsdagar är fan mocklissar... blir bra bara för att... snacka om att vara född med guldsked i mun!

idag måste jag komma ihåg att hämta mitt paket från HM också... det kom redan för en vecka sedan, men då var jag ju i Berlin... är så svårt att hämta ut paket då... geografiska hinder... sedan har jag antingen inte hunnit dit innan de stänger eller så har jag helt enkelt glömt av att hämta ut det innan de stänger... lite varannan dag faktor faktiskt... idag får det bli, annars dröjer det till helgen... spännande va?! Dels om jag kommer att komma ihåg det och dels vad det är jag beställt, om de skickat rätt och om det passar...

have a good one!

tisdag 22 november 2011

god natt!

Jag går och lägger mig nu... 1½ timma tidigare än  igår... och med stora förhoppningar om att få sova en hel natt utan att vakna av saker jag inte ens vet vad de är... vet inte om jag drömmer... eller bara sover galet lätt... trött är jag iallafall... och nöjd med kvällen och syträffen! Att vi fick plats och att det, som alltid, är så himla mysigt!

Min stackars granne såg förresten helt förskräckt ut när jag mötte honom i trappen med fyra klappstolar på armen... eller inte förskräckt för att jag bar stolar utan mer när jag svarade "nä, jag ska ha syjunta" på hans fråga om jag skulle ha fest... kändes som om jag avslöjade min ålder på en sisådär 72år för honom... och han som hela tiden trott att jag var 27+... ish... något sånt, give or take, typ...

men, sova var det, nu, basta, pronto... borde sitta en stund och klinka på gitarren och öva... men jag vågar inte riktigt... tänk om jag fastnar idag igen... min kropp orkar inte med en sån dag till... mina kollegor orkar inte med mig en sån dag till... sova...

fast först ska jag nog klinka en omgång på varje sång ändå... måste ju öva!

sov så rasande gott!

att inte nå sina mål

är inte så farligt ändå när man har med goaste gänget att göra. När man sitter och syr sina förbannade hålsömmar som tar en evinnerlig tid och hade tänkt vara klar till i våras... den som gick alltså... men fortfarande har en bit på ca.25cm kvar.... men det gör inget, för vi har så himla mysigt och alla är så rara. Idag var det min tur att ha syjuntan hos mig, eller dräktsömnaden, som det heter, men eftersom det inte sys så många dräkter (jag och en tjej som syr en ny skjorta till sin mans dräkt) så ja, vi vet vad vi gör, strunt samma vad det kallas.

Så till våren ska det sys hålsöm igen... om jag nu inte tar mig i kragen och syr klart i jul... men jag har ju en stickning eller två att ta tag i också... och så har jag ju blivit lite sugen på att sy... och ta gitarrlektioner... det är ju inget nytt... det har jag tänkt på länge... och för vissa saker är det tanken som räknas... gitarrlektionerna lär dröja... till den dag jag vågar ta mod till mig... för ja, det är nog inte bara så enkelt att jag ska ta mod till mig, jag ska våga göra det också... den lilla detaljen!

det är konstigt det där med mod... på söndag ska jag, som inte vågar ta mod till mig att ta gitarrlektioner, sjunga och spela på ett namnkalas för en liten gosse... DET har jag tydligen inte alls vett att vara feg inför... det är konstigt hur man fungerar!

nyårsutmaningen - dag två

ja, det är alltså bara 39 dagar kvar till nyårsafton och dagen skall därför firas med två full sit up, två russian twist och två armhävningar!

Måste säga att jag är glatt förvånad över uppslutningen till denna lilla utmaning som ändå lades ut alldeles för sent igår kväll... skulle du känna att du vill haka på är det självklart bara att göra så, och ta igen de missade dagarna (om du skulle komma på att hoppa på längre fram alltså... ett set extra är ju inte så jobbigt... inte två heller... iallafall inte än så länge!)

Så. de som hittills meddelat att de vill vara med är:

Stort och smått
Singelmamman
Kattis
Anna
Emma
Fia
Pekka
Diana

Så kämpa på!!! Och ha en bra dag!

måndag 21 november 2011

En liten utmaning till nyår

Ting kom i somras på att vi skulle skaffa magmuskler med en jätterolig utmaning som gick ut på att man skulle börja göra en styck av Full Sit-up och Russian Twist dag ett, dag två skulle man göra två, dag tre tre av varje osv ända till 100… glad i hågen gav jag mig in i utmaningen med hull och hår och tänkte spetsa till den lite med att slänga in armhävningar i det hela också… dag 22 tror jag var den sista dagen jag gjorde någonting i utmaningssyfte… inte utan att man skämdes lite när Ting redovisade sin hundrade dag…

Så  med skammen färskt i minnet och vetskap om alla onyttigheter som kommer att slinka ner i denna arma lekamen innan vi vänder blad i almanackan och skriver 2012 så tänkte jag slänga ut en modifierad utmaning… bara 40 dagar (rena barnleken jämfört med 100 ju!)

Varje dags utmaning består i en extra:
-          Full sit up (från liggande till sittande)
-          Russian twist (upp, twist/twist, ner)
-          Armhävning (på knä eller tå, det väljer du själv)

Om vi börjar idag (21/11)så kommer vi att på nyårsafton göra 40st av varje. Och känna oss väldigt redo för kvällens festligheter och champagne!

Vilka är på? Skriv i kommentarsfältet! Jag skriver en lista och lovar att försöka peppa!!

Vet att det är sent påkommet, så om man imorgon (22/11) kom på att man ville vara med så går det självklart att göra dagens i efterskott!

kom igen nu!

Lussekatter när vi ändå är igång!

ja, någon balans i tillvaron får det ju bli... lussekatter och pepparkakor går ju praktiskt taget hand i hand... lika bra att dela med sig av det smaffsigaste receptet på lussekatter jag vet också... måste bara varna... dessa är farliga för figuren... särskilt i plural... dessa hopar sig rätt lätt... gaddar liksom ihop sig och vill bli ätna tillsammans... sad but true...

men eftersom det både är fett, ägg och kesella i så skulle det, tekniskt sett, kunna räknas till LCHF... OM det inte föll på allt socker och vetemjöl då förståss... helt plötsligt är det en HCHF... en helt ny diet, eller en helt gammal som bara inte visste att det var det den hette tidigare... strunt samma, det är bara jul en gång om året... det är långt kvar till Beach2012... ännu längre till Beach2015... man ska ha långsiktiga mål!

Nu ska jag kolla klart på The Holiday... råkade se att den gick ikväll... har lite svårt att inte kolla klart... det är alldeles för söt... trots att klockan är över midnatt och jag ska upp och jobba imorgon bitti...

söndag 20 november 2011

Minininis pepparkakor

ja, jag inser ju att det är dags att börja med julbaket snart... i min familj brukar jag stå för julgodis, pepparkakor och lussekatterna till julfirandet...

tänkte att jag skulle dela med mig av mitt alldeles egna pepparkaksrecept som jag faktiskt knåpat ihop lite grann själv... eller med ett basrecept i grunden såklart, men med lite minininis-touch! Det var för en himla massa år sedan, när jag fortfarande bodde hemma som jag skulle sätta pepparkaksdeg och inte kunde hålla mig till receptet utan började experimentera lite... och det blev riktigt bra!

sedan råkade jag inte läsa receptet riktigt heller så jag kokade sockret och sirapen lite längre än vad man kanske ska... och hällde ihop allt med mjöl och bikarbonat lite varmare än sig bör också... det blev knäckigt och görgott! Så nu gör jag alltid så... som man inte ska... och är lika nöjd varje gång!

tänkte fylla på min lilla "flik" med julrecept allt eftersom. Har du några tips så säg till!!!

Någon gång ska jag försöka hitta ett kort på pepparkakshuset jag gjorde av mamma och pappas hus också... men det får bli en cliffhanger!

Miss Handyman

Ja, inte är jag helt klar med städandet... får ta en omgång med dammsugaren imorgon kväll och svabba golven också... men jag har gjort sånt där som jag inte riktigt tror mig besitta kunskap om... eller rättare sagt, jag vet att min pappa kan det så mycket bättre och mer korrekt så jag ser hellre att han gör det... vi delar inte alltid samma syn på den saken... så det var ganska supergött att kunna ringa hem och bara dubbelkolla så jag hade gjort rätt...


och i det även då berätta att jag faktiskt hade gjort... att jag hade tagit lite egna initiativ och vågat... och se på tusan, det verkar som om jag hade det, gjort rätt alltså... skulle bara vara noga med att blöta ner trasan jag använt när jag oljade in bänkskivan i ek med så den inte självantänder... bordet där skruvarna lossar i gångjärnen hade jag tänkt precis som han, in med en bit tändsticka i hålet och skruva i skruven igen... sitter som berget!

I min iver att jag hade löst två kanske simpla problem ändå, så tänkte jag att jag kanske ändå kan fixa fast den där lådfronten och luckhandtagen själv också... men det behöver man tydligen borra lite först för att det ska bli bra... jag har inget borr... lämnar det till han som kan på riktigt!

halvlek i städandet

japp, jag har plockat och plockat och plockat... skrubbat hela duschen med Vim eller vad nu det heter numera, vim hette det när jag var liten iallafall... plockat lite mer och ändå, ändå är jag inte ens halvvägs... så det kan inte vara en fotbollsmatch... måste vara hockey... där har man tre perioder, två pauser... jag är i första...

någon promenad har det inte blivit än... och solen börjar dala... kanske inte blir någon promenad då ändå... antagligen inte... det kunde jag lika gärna ha skrivit i förra inlägget... jag har jäkligt dålig diciplin på mig själv när det gäller promenader numera... förr var det vardagsmat, jag gick jämt... men nu vet jag inte...

Är lite sur över att mitt favoritprogram på söndagar, Från Larkrise till Candleford, är tidigarelagt och bara ett avsnitt idag pga. Vinterstudion, gissar jag... jag är inte mycket för att titta på när andra idrottar... och på tal om det... jag fick ett telefonsamtal från bredbandsbolaget förut... de ville premiera mig för att jag är en så trogen kund... med ett sport-paket till tvn... själv anser jag det vara ett straff, tackade för gesten men telefonsäljaren fick inget extra för det inte!

Minininis is tröttare än tröttast

har typ noll energi och ork... vill bara sova... lite till... så det gjorde jag idag...gick upp för en stund sedan, sov till elva... utan några som helst problem... sedan slumrade jag en stund till... måste ge mig ut och andas lite idag tror jag... ta en promenad i det fina vädret... fylla på med ljus och serotonin kanske... borde även gå och träna... men jag bör även städa och eventuellt tvätta... och få upp den där gardinen jag köpte tyg till i fredags kanske... men den nålar jag nog bara upp... eventuellt syr jag kanterna... eller så nålar jag dem också... brukar bli så bra så!

jo, jag syr bal och brudklänningar, hur så? Konstigt att jag nålar upp gardiner? nej, då, det kallas rationalisering! funkar det så funkar det! Funkar det inte så får man sy! Det funkar inte att nåla ihop en brudklänning... då får man sy... så jobbar jag!

men nu ska jag diska och städa... det ligger fan saker överallt där det inte ska ligga saker... jag förstår inte vem som inte håller ordning här hemma... mest av allt ligger det kläder överallt... och damm... det blir att ta i med hårdhandskarna känner jag... på med lite bra musik och låta städeriet go bananas!

vad gör du idag?

lördag 19 november 2011

The Switch...

... vet inte om det var den bästa filmen jag kunde välja en kväll som denna... men den är söt...

några får ju ligga iallafall!

ja, helt uppenbart måste det vara så för idag var det dop igen och galet många av gästerna var bebisar!! Själv fick jag det supermysiga uppdraget att "passa" lilla B medan hennes  mamma stod framme med dopföljet som fadder till E, huvudpersonen för dagen.

ett riktigt mysigt dop med en suverän präst som verkligen fick alla att känna sig delaktiga. Det allra finaste var ändå när mamma, pappa och storasyster till E spelade och sjöng "handens fem fingrar"... så fint... jag är så glad att jag hade B att hålla koll på då för det var svårt att inte fälla en tår eller två... och när jag sätter igång så är det stor risk att det blir som fallens dagar i Trollhättan...

Mysigt att träffa gamla vänner man inte sett på flera år, mysigt att träffa sina vänner som man ser oftare än så också såklart och riktigt mysigt att få ta del av en sån här dag. Dagens outfit blev svarta tjocka strumpbyxor, svart långt linne och en blommig tunika över + min stora svarta kofta med sjalkrage... till detta bruna stövlar med hög klack... håret uppsatt i sned inbakad fläta från båda håll samlat i en knut långt ner på ena sidan...






Men jag kan inte låta bli att känna en massa... kommer inte ifrån det... borde komma ifrån det... borde bara låta bli att tänka och känna... men det blir för tydligt... och oundvikligt... att inse att jag inte är där jag skulle vilja... och likförbannat sitter jag hemma ikväll igen, i op och kollar på film... som om jag tror på fullaste allvar att Ashton Kutcher or such skall komma och knacka på dörren likt stekta sparvar flyger in i munnen på en...

oj oj...

idag blev det inget inlägg... för nu är ju klockan över midnatt och ska man vara petig så ska man! Men om vi ändå leker med tanken att det är idag igår, fredag, så är det milt sagt en dag upp som en sol, ned som en pannkaka...

hoppade in och tog ett pass för en kollega imorse ju... dundertrött travade jag in på anläggningen och möttes av "jösses, va du ser trött ut!"-liknande kommentarer... gör inte att man känner sig piggare direkt... jag fattar inte vad som händer riktigt, men jag är galet puffig... extra allt puffig när jag vaknar... inte snyggt, inte snyggt alls. Men ett riktigt trevligt och roligt pass att köra iallafall för tokleende deltagare!!! Me like!

och sedan hände det där som kommer få denna dagen att finnas kvar i minnesbalken hos mig... jag hoppade in i duschen (det var inte det som var det förbluffande!) och när jag hoppar ut igen och med handduken virad kring kroppen och håret vått och hängandes i vad som skulle kunna tänkas vara en hel skock dränkta katter, och traskar bort till bänken där jag har min väska ståendes, ja, då, då tittar kvinnan som sitter på bänken lite längre bort på mig och utbrister ett "nämen!"... varpå jag svarar med samma "nämen!"... och kände att det började bli sådär varmt bakom ögonlocken... en av mina lärare från högstadiet....

Biggan... hon var resurslärare i våran klass eftersom vi behövde det... inte för att vi var direkt bråkiga, men vi var glada och hade några elever som behövde lite extra hjälp och sådär också... Världens bästa Biggan, snäll och rar... man, eller iallafall jag, tänker lite på sina gamla lärare ibland, särskilt de som var extra bra! Att då få träffa dem och se att de mår bra och sådär är extra roligt såklart!

Att hon kände igen mig först, och dessutom sa att jag inte har förändrats någonting alls... det vet jag inte riktigt hur jag ska ta... inte i min dränkt-katt-look i handduk... gissar att det inte var så roligt att vara jag ändå på högstadiet om jag inte ändrat mig så mycket sedan dess... eller så ser jag ut som en fjortis fortfarande... kanske inte det man vill heller?? men nä, jag tar det som en komplimang tror jag minsann!

stress till jobbet och möte... sedan fortlöpte dagen som om man traskade runt i sirap... trött, tröttare Nina hade knappt ork att hålla mig kvar... och lik förbannat fick det bli Ike efter jobbet... tyget jag trodde jag ville ha istället för det jag först bestämt mig för fanns inte inne... så efter många turer runt i textilavdelningen så bestämde jag mig ändå tillslut för det jag hade bestämt mig för först... visar när det är klart!

Man skulle kunna tro att det skulle vara ödsligt på Ikea en fredagkväll efter sextiden... men nä, det är inte alls så att alla småbarnsfamiljer firar fredagsmys hemma i soffan som jag i min enfald trodde... det visade sig nämligen vara så att otrivsamt många faktiskt väljer att spendera fredagsmyset på Ikea.... praktiskt iofs, där finns ju fler soffor att välja mellan... OCH restaurang...

själv fick jag nära på ett tyst bryt... sådär som när man gått långt över gränsen för vad man kanske borde i näringsintag... dvs. när blodsockernivån är vid anklarna... då kan man faktiskt ponera att även denna, till synes, fridfulla tös får behärska sig... inte för att skrika åt barnen och/eller deras föräldrar... utan behärska sig och faktiskt komma därifrån med det man samlat på sig på rundan och inte bara lägga ifrån sig det i en vrå och demonstrativt trampa där ifrån... det blir ju sånt slöseri med tid då liksom... särskilt som valet av tyg var en smula trotsigare än jag hade tänkt mig... och att jag hade hittat ett par paket handtag till mina köksluckor som jag saknat...

sedan åkte jag och handlade... blev inget matkorg Anna Skipper hade varit stolt över... en riktigt white-trash-matkorg blev det... det går bra nu... eller inte... fredagar är fan värsta dagen... Men Ashton Kutcher är snygg... råkade se någon film med honom... och Cameron Diaz... What happens in Vegas... ganska söt faktiskt... Demi Moore måste ju vara världens lyckligaste... eller kanske inte... men ändå!

torsdag 17 november 2011

det går la sådär...

... skulle man kunna säga... med ordningen på torpet alltså... men men, man får va glad för det lilla...

har haft en ganska lång dag... en ganska trött dag kan man också säga... inte helt otippat att man kunde säga det utan att ljuga faktiskt... alls... men jag är ganska inte så otippad... och jag har en bra anledning till att vara trött... eller kanske inte så galet bra, men den är ju inte så konstig iallafall...

sitter uppkrupen i soffan i min nya svarta overall... den är galet gosig... och galet lång... i kombination med att jag nästan är galet kort så är det lite sisådär med passformen om man ska vara petig... det ska man inte alltid vara... det är görgött!

en suddig bild från hotellrummet i Berlin... det är svårt att inte
få rörelseoskärpa när man står i en säng och försöker fota
sig själv i spegeln... onekligen!

NU packa träningsväskan, blev visst ett inhopp imorgon bitti på ett pass... alltid kul att träffa goa deltagare! Imorgon efter jobbet kan nog hända tösen drar till IKEA en sväng... har eventuellt kommit på vad för julgardiner som skulle passa fröken fräken... inte illa alls eftersom jag de senaste åren haft sådär lust med just julpynnteriet... kan det vara att gnistan kommer tillbaka?! den är mycket välkommen isåfall!

und dann war ich wieder zurück!!!

Ja jösses... tröttare än trött... med fötter som är smått förbannade och en rygg som försöker sälja mig på blocket för nästan ingenting... gratis vid avhämtning, typ... så blir det när man går och går och strosar och spanar, kikar och kollar, grunnar och insuper intryck... och shoppar en del såklart... vissa hade kallat det nöje, själv anser jag det vara jobb... men det är jag...

jag packade mycket riktigt medan jag gjorde mig klar för avfärd i går morse... inte så rutinerat kan tyckas, men jag vet ju vad jag behöver ha med mig... det finns större kriser... barnen dör i Afrika.... jag klarar mig med två ombyten och neccessären liksom!

inte en så jäkla latjo tid för klockan
att ringa på kan jag tycka...
Berlin visade sig från sin kyliga, råa sida igår... grått och kallt... vi var på hotellet redan vid strax innan nio och traskade ut på stan direkt... fick ätit lite frukost och sedan körde vi butiker från 10-19... varuhuset KaDeWe, ett av Europas största, tog nog halva dan att bearbeta innan vi fortsatte med butikerna i närheten... en lunch mitt i och ett litet fikastopp vid fem...


Råkade faktiskt hitta en overall till mig själv... i jersey... som en OP, fast tunnare och utan huva... med små knappar fram... på herravdelningen på Zara... men det vet ju inte overallen om... den är dock jäkligt lång... eller så är det jag som är jäkligt kort... men oj vad jag ska morfa omkring i den framöver!!! man känner sig lite som en bacill i den på något vis... eller som Urcellen Ellen... kanske... jag vet inte...


sedan raskt tillbaks till hotellet, checka in, byta om, ut och äta middag... riktigt fint rum, hörnrum så det var fönster åt två håll och ett sånt där trendigt badrum med glasväggar, så det känna som om man står och duschar i sängen typ...




en tanke var att vi skulle gått till något glammigt ställe för att äta middag... jag är så glad att vi valde ett typiskt tyskt hak istället, i närheten av hotellet, där de hade schweinhaxe... jag är inte den glammigaste av glammiga... inte någonsin kanske, men absolut inte när jag jobbar... man känner sig mest trött och glåmig... ett glas vin tar skruv och jag blir bara ännu tröttare... så det blev så bra så, med schweinhaxe och ett glas rött alltså... och nära tillbaks till hotellet så jag fick stupat i säng!

Schweinhaxe som sig bör! Det är kanske svårt att föreställa sig
att jag några perioder i mitt liv varit vegetarian... men det är sant!
Här följer en liten bildserie över mig och min schweinhaxe... fast bara ur en väldigt kort tid i vår relation... var inte riktigt beredd på att det fotograferades, men det bjuder jag på... som vanligt är det inte tjejen i filmen som har skrivit brevet, typ... Hej Bullen...


upp och äta frukost idag och på det igen... soligt och några plusgrader bara... riktigt fint väder, om än lite kallt kanske... var i butik vid 10 (dumt att vara på plats innan de öppnar liksom...) så frukosten blev både lång, stor och god... tyskarna är riktigt duktiga på den biten måste jag säga! Sedan taxi till andra shoppingmall och shoppinggator... och tillslut en promenad tillbaks till hotellet... strax efter 19 åkte vi från hotellet till flygplatsen... efter att ha avslutat med middag på något asiatiskt fusion-ställe som heter Pan Asia... god mat, cool inredning... ännu coolare handfat nere i restroom-avdelningen!

En "bobbycar" jag hittade i en butik...
 var tvungen att smygfotografera den... så söt!
 hade ju lätt kunnat tänka mig en sådan hemma...
Viktor kanske måste få en i julklapp...

Berline Dome och tv-tornet... fräck kontrast tyckte jag då...
eller så var jag bara trött

Pan Asia... god mat... fräck inredning... lite folktomt när vi var där
då det var ganska tidigt på kvällen...
Nu ska jag sova... som fasen ska jag sova... massor! Man kan tycka att jag borde gjort det direkt när jag kom hem istället för att blogga... Kan man tycka... men då jag, lite ostrategiskt sov på planet hem så blir som en höghöjds powernap... Svårt att sova direkt då!

Hoppas du har haft ett par riktigt bra dagar!
Nu lovar hon ordning på torpet! Hon är jag alltså... och torpet, ja det är väl här i denna lilla del av cyberrymden som jag förfogar över... kanske...

måndag 14 november 2011

Ich bin ein Berliner...

eller nä, det är jag ju inte... men jag ska på lite Berliner-prao imorgon och på onsdag... trendresa med jobbet... shopping från morgon till kväll, och förhoppningsvis schweinhaxe till middag... gottigottgott och en riktig klassiker i Tyskland, mest vanligt i södra delarna dock, så vi får väl se vad som kan hittas... Schweinhaxe är grillad fläsklägg... så galet gott och en tradition till lunch första dagen på den årliga München-resan i januari-februari... så skulle min schweinhaxeönskan gå i stöpet denna gången så är det ju inte så lång väntan menar jag!


hur som helst... jobbresa innebär att jag borde ha packat klart nu... och min vana trogen har jag inte ens börjat än... flyget går ju liksom inte förrän 06:45 imorgon bitti så jag behöver ju bara åka hemifrån strax innan fem... dvs. ha packat klart och hoppat i säng för länge sedan hade varit käckt... men jag är traditionsbunden... jag gillar mina långa, sena kvällar och avskyr att packa... så jag sitter uppe och funderar på vad jag egentligen behöver ha med mig... i reklampauserna på filmen...


Inser att det, som vanligt, kommer att sluta med att jag packar samtidigt som jag klär mig och fixar imorgon... det finns liksom ingen hejd... men idag ska jag gå och lägga mig tidigare än vad jag brukar... krypa ner under alla täcken och filtar och sova riktigt gott, som om klockan inte alls kommer att ringa kvart i fyra imorgon bitti...

hur som helst, det jag skulle sagt är att jag hoppas du inte tar allt för illa upp om jag är lite frånvarande ett par dagar... kan ju hända att jag inte riktigt har tillfälle att blogga samtidigt som jag praktiserar min högstadietyska... an, auf, hinter, in, neben, über, unter, vor und zwischen... aus, ausser, bei, gegenüber, mit, nach,  seit, von, zu... durch, für, gegen, ohne, um... en massa prepositioner som styr antingen ackusativ eller dativ... hur långt tror du man kommer på att rabbla dessa?

So, stay tuned for more info about the schweinhaxe, the german prepositions and the packing... how will it turn out!? snacka om cliffhanger! tadaaa!

söndag 13 november 2011

Prinsessan på ärten...

... fast tvärt om skulle man kunna tänka... Har ju sedan ett tag erkänt och kommit ut ur garderoben med att jag är en riktigt frusen tös, en fryslort some might say!

Jag räknar med att du minns sagan om prinsessan på ärten... Samtidigt så räknar jag tydligen ändå inte att du minns den korrekt... Så här är den:

Prinsessan på ärten

av H.C. Andersen

Det var en gång en prins som ville gifta sig med en prinsessa, men det skulle vara en riktig prinsessa. Så han reste hela världen runt för att hitta en, men överallt var det något som var fel. Prinsessor fanns det gott om, men var de riktiga prinsessor? Det var svårt att avgöra, alltid var det något som inte stämde. Så kom han då hem igen och var så bedrövad, för han hade så gärna velat finna en riktig prinsessa.

En kväll blev det ett förskräckligt oväder; det blixtrade och dundrade, regnet öste ner, det var alldeles förskräckligt! Då bankade det på slottsporten och den gamle kungen gick dit och låste upp.

Det var en prinsessa som stod utanför. Men så hon såg ut! Vattnet strömmade nedför hennes hår och kläder, det rann in genom tåhättorna och ut genom hälarna på skorna, och så påstod hon ändå att hon var en riktig prinsessa.

Ja, det ska vi nog ta reda på, tänkte den gamla drottningen, men hon sa ingenting, gick bara in i gästrummet, lyfte bort alla sängkläderna och la en ärta i botten på sängen. Sedan la hon tjugo madrasser ovanpå ärtan och så tjugo dynor, stoppade med ejderdun, ovanpå madrasserna. Där skulle nu prinsessan sova. Morgonen därpå frågade de henne om hon hade sovit gott.

- Å nej, förskräckligt dåligt, sa prinsessan, jag har nästan inte fått en blund i ögonen! Gud vet vad som fanns i sängen. Jag har legat på något hårt. Jag har blåmärken över hela kroppen. Det är alldeles förfärligt!

Så fick de då veta att hon var en riktig prinsessa, eftersom hon hade känt ärtan genom tjugo madrasser och tjugo dynor, stoppade med ejderdun. Så ömhudad kunde ingen annan än en verklig prinsessa vara.

Prinsen gifte sig förstås med henne eftersom han nu var säker på att ha funnit en riktig prinsessa, och ärtan kom på museum där man än i dag kan få beskåda den, om ingen har stulit den.

Se, det var en riktig historia!

Det enda jag nu har någorlunda koll på är att jag testar min prinsessnesshet fel... Jag sover under flera täcken och filtar och tänkte det skulle klargöra ett och annat... Men det kommer ju inte att avslöja någonting gissar jag... Jag har ju tagit ärtans roll liksom... Så kan det gå!!!

Rattmuff PÅ!

innebär även vinterdäck på... det är en liten regel jag har tydligen... som faktiskt myntats av min far... och som en liten bonuspresent på fars dag fick han idag hjälpa mig med att byta till vinterdäcken... han fick inte bara hjälpa mig, han fick göra hela jobbet själv... så bortskämd dotter är jag!... eller så snäll pappa har jag... kan vara en kombination av de båda!

sedan fick jag middag där också, fläskkorv med kokt potatis och pepparrotssås... så galet gott va! Chokladmoussetårta till efterrätt... det kommer krävas bra mycket mer träning framöver om jag ska kunna ha det där ogjort...

bilden är tagen i våras...

Det stora tabberaset i Hällestrand

min telefon har ju inte velat fungera som modem som den brukar så det har ju inte blivit så mycket bloggande som jag hade tänkt... och utlovat... den här helgen... en helg som var tänkt att bli en superlugn och mysig helg i stugan i Strömstad... ansiktsmask och manikyr... tjejfilmer, vin, shopping och långa promenader... man kan väl säga att vi lyckades lösa hälften!


jag somnade i mitten av filmen i fredags... men vinet var gott och ostarna likaså... uppkrupna i varsin fåtölj framför den öppna brasan... livet är galet gott, särskilt när man spenderar det tillsammans med en av sina allra bästa vänner!


igår käkade vi godaste frukostmackan på rågbröd, keso, ägg, tomat, rödlök och salt&peppar innan vi stack ner på stan för misslyckad schampoojakt och strosande... lite "gröna-skylten"shopping såklart... och en hel del suktande över fina inredningsprylar, ljuslyktor och köksredskap osv som man inte får plats med som läget ser ut nu... vid sådana tillfällen stärks längtan efter ett hus alltid massa massor... ett hem att inreda och dekorera, skapa en oas, utan att behöva tänka compact living hela tiden...

Lite doftljus får man alltid plats med... men i övrigt var det ganska blasé... hittade liksom ingenting... och då var vi även en sväng på Nordby... galet stort shoppingcenter fyllt med norrmän med shoppingnerverna på utsidan och kundvagnarna fulla med tobak, godis, läsk och proteinpulver + en massa andra grejer såklart! På tal om norrmän, det är verkligen helt sjukt va mycket norrmän det är i Strömstad!

Och på Systembolaget ska vi ju inte ens försöka börja ens begrunda hur många det är av dem som står och köar utanför bara för att komma in... de kommer ju med busslaster!!! Tur att det finns två gröna-skylten-butiker när tjejerna inte planerat så smart! Inte för att det inte är trevligt, det är jättemysigt med norska! men det är ju inte alltid kul att stå i kö, särskilt inte om man kan undvika det!

så, efter shopping i centrum och på Nordby var det två ganska möra töser som sladdade upp till stugan igen... en kväll som gjord för chick flick, ansiktsmasker, vin, godis, manikyr osv... helt enkelt allt vi hade planerat för helgen... men om man är tröttare än trött och öppnar en flaska vin... då kan liksom vad som helst hända tydligen... lite som vad som kan hända om man låter Lena Ph sjunga en Timbuktu-låt... det blir inte som man tänkt sig, men det blir riktigt bra ändå!

samtidigt som ansiktsmasken satt där den skulle inmundigade vi en inte riktigt så grym köttbit till middag som vi hade tänkt oss... men salladen, ostarna och tzatzikin var god! Och vinet, det är så galet gott va... Tommasi Appassimento... bästa vintipset!

när vi hade käkat klart och tvättat bort ansiktsmasken blev vi bjudna över till grannstugan... mer vin, kaffe och en massa musiksnack! trivsamt... det blev sent... vinet tog slut... sa jag att det blev sent? Ibland undrar man ju hur man är funtad... den lugna, avkopplande helgen blev iofs lugn och avkopplande men inte alls med ett så utvilat resultat som man kunnat önska...

Storsockiplast och Lillstrumpa tabbererade helt enkelt både på tid och vin... som flickan sa!

Tusen tack min vän för en av de mysigaste helgerna på väldigt länge!

Ibland samarbetar vi inte så bra...

Tekniken och jag alltså! Storsockiplast och lillstrumpa funkar som ler och långhalm... eller två tummar i en ... akter... Om man vill. Men datorn, eller rättare sagt telefonen vill helt plötsligt inte fungera som modem längre... Förstår inte för mitt liv vad jag gör annorlunda helt plötsligt!

Så därför har jag pausat lite sådär ofrivilligt sedan igår... Orkar inte skriva på telefonen efterom blogger inte funkar där heller! Så frustrerande att inte besitta kunskaper! Sedan tar det lite mer tid än jag känner att jag vill lägga just nu...

Allra just nu ska jag sova... Blev en sen, lite rödvins marineras kväll ikväll... Sömn verkar vara det enda rätta just nu... Guten nacht, Bitte sehr!!!

fredag 11 november 2011

trött... men det är fredag... så skitsamma!

ja jösses va trött man kan vara... och ändå släpade jag min arma lekamen till gymmet... vid närmare eftertanke var det kanske inte någon vidare värst bra idé... iallafall inte den bästa jag haft på ett tag... det var galet jobbigt, motigt och tungt... kan iofs ha en del i att jag valde ett nytt program och tog en högre nivå än tidigare...

men när man tränar för sin egen skull, bara är där för sig själv, i sin lilla bubbla och ska orka prestera... satan i gatan vad jag saknar mina pass då... för hade någon satt mig på en cykel med 20pers framför mig och vi skulle köra ett Cy60-pass, där och då, tröttellitröttare än vanligt, då hade jag kunnat peppa igång, tagga på och verkligen vara på topp... nu, när det bara är för min egen skull, utan alla deltagare som förväntar sig att jag ska vara på tårna, då är det så mycket svårare... då är det så mycket enklare att fega ur, modifiera upplägget och låta sig känna efter. Har man pass så är det bara att köra, struntsamma om man är trött... vilket lyxigt jobb man har på det viset! (på många andra vis också, men detta är ju win-win så det skriker i gasmätarn liksom... inte lyx som golfproffs-lyxigt men på ett annat sätt helt enkelt!)

men idag är det fredag... och jag och bästaste Storsockiplast ska åka till Strömstad till hennes föräldrars stuga, där vi var i våras med tjejgänget, och spendera helgen i lugn och ro, bubbel, tjejfilmer, ansiktsmasker, långpromenad, strosa i Strömstad.. ska bli så galet gott... väskan är redan packad och ligger i bilen, vi drar så snart jag slutat jobba... också lyx, på ett icke-golfproffsigt sätt... men jag tar med mig datorn såklart! No worries!