lördag 31 augusti 2013

Funderade allvarligt på att ge mig ut och springa imorse när jag vaknade...

men nä... jag förblev en slappröv idag med och somnade om ett tag... nu har jag varit vaken i ett par timmar och ändå har jag inte fått gjort någonting mer än att bokat en tvättid till imorgon (hade velat ha en i eftermiddag men det var upptaget)...

Kan inte för mitt liv förstå varför det känns som om jag är bakfull... jäkligt onödig känsla när man inte har gjort något för att förtjäna den!

fredag 30 augusti 2013

Ett slags fångande av dagen!

Har mått som en överkörd katt idag... sådär vansinnigt trött att man knappt vet vad man heter, vad som är upp och ner och aldrig någonsin i helvetet skulle få för sig att försöka skilja på höger och vänster... men allt har funkat som det ska idag, eller ja, mitt huvud har inte riktigt varit med i matchen, men allt som inte jag kan styra över, det har funkat!

Det där fångandet det gjorde jag då jag la om planerna för kvällen en smula då jag fick ett sms från en av mina allra närmaste vänner som undrade om vi inte kunde ta en fika efter jobbet... vad jag styrde om... eller rättare sagt senarelade? Soffslappandet... för vad är väl det mot en spontan fika med en nära vän? ingenting är svaret! Så ja, en fika blev det, med mycket prat om gamla rara farbröder, om framtiden, drömmar och fladdrande näsvingar... mina... när jag såg Håkan...

Innan vi möttes sprang jag på en annan av mina kära vänner. Vi har inte setts på hur länge som helst så det var supermysigt och ja, som alltid bestämde vi att nu måste vi snart ses! Och ta mig tusan, denna gången måste det faktiskt bli av! Jag tror bannemig att jag måste försöka bli bättre på det där med att fånga ögonblicken, leva i nuet... carpe diem, typ!

torsdag 29 augusti 2013

Borde nog köpt mig en lott!

Jädrar va detta senaste dygnet har kärvat och jävlats med mig!!! För dig som redan läst de senaste inläggen (innan det med väskan) så behöver jag ju inte tala om allt som hände innan lunch igen, så du kan glatt hoppa över punktlistan nedan... för er andra så är det som såhär:


  • Min flight hem till Göteborg från London blev inställd en sisådär 35min innan take off.
  • Jag blev ombokad till ett nytt flyg, till Stockholm för att sedan därifrån åka till Göteborg tidigt imorse (med övernattning på Radisson Blu på Arlanda). Detta flyg blev en halvtimma försenat.
  • Mitt bagage hade inte lyckats komma med planet från Stockholm till Göteborg så jag fick efterlysa det på Landvetter.
  • Eftersom jag har lunchklass på torsdagar och hade räknat med att komma hem igår kväll hade jag inga träningskläder med mig så jag fick åka hem till Kungälv innan jag åkte tillbaks till jobbet. 
  • De ringde från Landvetter vid elva och berättade att de hade hittat mitt bagage och jag skulle få det utkört någon gång mellan 14 och 18. (jag, som bara sovit tre timmar i natt, hade tänkt gå hem lite tidigare... typ runt tre-fyra... rimmar illa med 18...)
 Här någonstans åkte jag och hade pass och efter det har jag inte berättat mer om vad som hände... men tro mig, det kommer mera! (så nu kan även du som redan visste allt det tidigare hoppa på tåget, om du vill, det är självklart helt frivilligt!)
  • När jag kom tillbaks till jobbet hade jag en dator som helst plötsligt vägrade starta... det är tur att vi har en grym datakille att ringa in när det är kris. Tyvärr är det inte bara vi som har honom så det tog väl kanske en timma innan han dök upp. Och jodå, han fixade det galant!
  • Budet med väskan kom 17:45... känner att det ligger helt i linje med dagens valda profil faktiskt!
  • Eftersom jag inte ville bära runt med jobbnycklar i London så hade jag plockat ut dessa innan jag åkte... det blir väldigt svårt att låsa utan nycklar när man är ensam kvar på kontoret... som tur är så löste det sig... men ändå!
What are the odds?!??!?! Ska alla såna där onödigheter hända på en och samma gång verkligen? Har jag tömt mitt karma-konto?! 

Ta i trä men inget mer som kan gå fel har gjort det idag... och då har jag ändå varit en dare devil genom att utmana ödet med att gå och handla också.... kunde ju ha slutat hur som helst! Men ja, nu tänker jag mig medvind ett bra tag framöver! 

As good as it gets!

Ja, om du frågar mig så är den så nära perfektion man kan komma! Känner i hela hjärtat att jag gjorde rätt som köpte den, och just den också, stod ju och velade länge och väl mellan de olika färgerna... eller rättare sagt nyanserna av brunt... och när jag väl hade bestämt mig för den ljusare så får jag se en annan modell... och då kunde jag inte riktigt bestämma mig för vilken av de två modellerna jag ville ha... tålmodiga expediter hjälpte mig i mitt beslutsfattande och tillslut blev det den klassiska modellen, den jag velat ha i säkert fem år... känner att om man ska lägga de där pengarna på en dyrgrip så ska man nog gå på en klassiker först, sedan, när man sparat ihop till en ny, då kan man vara lite mer wild'n'crazy... i mitt fall innebär det galet lite wild'n'crazy, men ja, iallafall, det ska kännas rätt! Jag har ju tänkt att vi ska leva ett långt och lyckligt liv ihop, jag och min väska.


Ber om ursäkt för instagrambilden men det får gå bra idag, det hade annars varit samma bilder fast en och en... vad är vitsen med det?! 

Det är väl ett under att jag inte fastnade i tullen också!

Inställt flyg igår... försenat nytt flyg till Stockholm... sov som en prinsessa iofs i alldeles lagom mjuk säng... upp tidigt som satan för att checka in och flyga till Göteborg... och ja, men det är väl självklart... man står där vid bagagebandet och det kommer färre och färre väskor... tillslut kommer det inga fler alls... och ja, jag har fortfarande inte fått min väska när bandet stannar...

Stå i kö till "borttappat bagage disken" som för övrigt ligger längst bort på Landvetter om du kommer inrikes... anmäla borttappat bagage och sedan åka till jobbet... tydligen ska min väska skickas hit i eftermiddag, någon gång mellan 14-18... jag hade tänkt gå hem tidigare idag, men nä, så verkar det inte kunna bli. Ska egentligen inte klaga, det har säkert skötts så snyggt det bara går, men SAS ligger inte högst i kurs hos mig just nu!

Trött så in i helveteson

Har sovit några timmar i natt... Alldeles för få... De jag fick var supergoa men sista timmen låg jag mest och försökte sova, orolig för att försova mig och missa flyget.

Nu sitter jag vid gaten, sådär trött att jag tror jag ska rasa ihop... Men det är bara som jag tror, det kommer inte hända! Men men, det kommer bli en lång dag! Augustifamiljen spelar på Liseberg ikväll, jag hade velat gå och se dem... Tror jag får hoppa det! Nu boarding! Have a good one!


- Posted using BlogPress from my iPhone

onsdag 28 augusti 2013

Det är mycke nu!

För det första är jag aptrött efter två bra men långa shoppingdagar i London. Längtar hem till min säng!

För det andra är jag lite euforisk över mitt beslut och verkställande i att köpa mig den där väskan som jag trånat efter så länge...

Men just då jag sitter och glädjer mig i mitt köp så får jag se på en sån där digital departure-tavla att mitt flyg är inställt... cancelled lyser det med stora bokstäver... Så nu får jag flyga till Stockholm ikväll istället och till Göteborg först imorgon bitti! Trött va ordet!


- Posted using BlogPress from my iPhone

What's all the fuss about?!?

Picadilly circus... En rondell med en staty och en apstor reklamgrejsimojs... Är det verkligen något att dissa Rom, Paris och tågresor till Moskva för Pernilla?!?

Tulpaner i blom, en känd fontän och ett flyg till USA lockar då mig mycket mer! I övrigt har jag inget att klaga på, London levererar i solskenet! Jag har skoskav men det är också allt!






- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 26 augusti 2013

Om man inte har någonting snällt att säga så gör man bäst i att inte säga någonting alls...

Så tycker jag, iallafall som regel... sedan finns det alltid undantag... hur som helst, om man nu inte har något snällt att säga och faktiskt låter bli att säga någonting... alltså följer reglerna, exemplariskt vad det verkar också... MEN om man nu inte kan bemöda sig att kommentera något uppenbart, något som faktiskt söker en kommentar... om man nu helt plötsligt är utan ord... inte har något att säga eller ja, jag vet inte... det jag vill säga är att om man ska göra något så gör det ordentligt... det här halvmesyret vi håller på med just nu får mig att hamna i limbo... i en gråzon, inte så jättegrå iofs, men det förenklar ingenting... ska man hålla sig borta så gör det då... håll sig borta... döda små gnagare ska hålla sig döda, inte sprattla till en massa! Trött är ordet jag söker... i vissa fall gäller ju även regeln att om jag ger dig lillfingret så är du så vänlig och tar hela armen... men man måste välja, man kan inte stå och vela... det går inte! Eller jo, det går uppenbarligen, men det är inte att föredra!

söndag 25 augusti 2013

Det funkade kanske inte riktigt som jag hade tänkt mig...

...det där med att åka ut, titta igen, känna efter och försöka komma fram till ett beslut... jag är, om möjligt, än mer förvirrad... inte på ett dåligt sätt, men ja, jag kanske insåg lite mer vad pappa menar med att det är sabla  massvis att göra på det där huset som jag hittat... och det andra huset som jag hittade lite senare, det tänker jag kanske ligger lite off... det är en ganska brant backe upp dit... ska man traska dit med matkassar och grejer så känns det nog ännu brantare, ännu mera off... även om huset är litet och sött...

förstår dig helt och fullt om du tröttnat på mitt hussnack... alla vändningar fram och tillbaka... jag har också börjat tröttna.... vill också bara att det ska vara fixat och klart nu... men det verkar inte vara så... eller jag vet inte... sova verkar vettigt!

Sov så gott!

Att drömma är gratis...

Tur är väl det! Har spenderat hela eftermiddagen med att strosa runt, tänka, känna, drömma. Får väl medge att båda mina faktiska kikapåhusobjekt har sina för- och nackdelar...




Detta är inget av de där objekten, men jag är vansinnigt förtjust i trädgården... Och ja, det finns otroligt vackra hus här ute... Jag drömmer vidare!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Fast i vinkelvolten

Det där med hus, vart hän man vill bo, var man kan tänka sig att slänga ner sig själv och sitt kanske allra största beslut att fatta i livet, det är väldigt individuellt helt klart. Eftersom jag just nu känner att jag skulle vilja bo på en något avlägsen plats, lite mer svåråtkomlig än att sätta sig i bilen när andan faller på så är det många som ifrågasätter just det där om hur kul det är att passa båtar, släpa kassar, känna sig isolerad... Kan ju meddela att jag tänkt på det där, i detta nu prövar jag baksidan av det hela... Skulle åka ut och kolla på ett par objekt, fick inte parkeringsplats där jag tänkt utan fick gå en kilometer. Så ja, jag missade båten, nästa går om en timme...




Men det är inte direkt så att jag lider! Detta är min utsikt just nu... Jo, javisst en sensommardag är det helt okej att sitta och vänta, en regnig, kall kväll i november känns det nog inte likadant, det förstår jag också. Men just nu njuter jag i solen och funderar på om universum försöker säga mig något...





- Posted using BlogPress from my iPhone

Denna dagen gick inte av för hackor... och hallon luktar jag inte heller!

Vaknade tidigt i morse och hämtades upp av lillebror. Raka vägen till stan och deras lägenhet som de nu flyttar ur... eller själva flyttande gjorde ju vi, hela dagen, tillsammans med hans sambo, några av hans vänner och svärfar. Kånka, bära, lyfta, stapla... kartonger, påsar, möbler... allt möjligt, upp och ner för trappor... svett som lackar... händer som råkar ut för wellpapp-paper-cuts... hela tiden mer saker att bära ner i bilarna... men det gick rätt smidigt ändå... ett par vändor fram och tillbaka, sedan flyttmiddag bestående av pizza/hamburgare och en massa bus med lillskrutten, fasters ögonsten. Idag när jag sa till honom att jag älskar honom så svarade han bara "Jaaaa"... tror kanske han tycker att han förstår det nu!

Sedan åt vi igen, lite plock, smått och gott... mycket gott om du frågar mig... och ja, sen var det hög tid för L och mig att åka in och hejja på hennes sambo/min bror som sprang midnattsloppet... fast vi kom fram till mål alldeles strax efter att han hade gått i mål, men ändå, skönt för honom att ha några som mötte upp tänkte vi! Mötte ett helt gäng vänner som hade sprungit och jo, ja, lite dåligt samvete får jag ju... det får jag alltid när jag ser någon som springer... när det är en hel hoper med folk så gångrar man iofs inte det dåliga samvetet med antal människor... det hade inte gått... men visst anser man att man borde varit med

Men ja, nu luktar man inte direkt hallon och rosor... svett sedan tidig förmiddag och från alla man skulle krama om och gratulera för ett väl genomfört lopp!!! Men jag orkar inte duscha nu... får bli imorgon bitti istället... nu ska fröken sova... sova och tänka på vad min fina vän sa när vi talades vid på telefon nu inatt (hon hade sprungit och jag försökte nå henne för att möta upp, men förgäves, fick bli ett nattligt telefonsamtal istället)... mycket klokt var det... 

lördag 24 augusti 2013

Det borde man ju ha kunnat lista ut!

Att jag inte skulle kunna sova nu eftersom jag sov så länge förut, that is... Och ja, styrkt av mörkret är de där tankarna som rusningstrafiken i New York, inte att leka med. Jag blir tokig! Och lite trött... Måste ju sova snart, klockan ringer om några timmar och jag ska upp och hjälpa lillebror med familj att flytta, kommer vara ett vrak om jag ligger vaken såhär!






- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 23 augusti 2013

Ögonmask och öronproppar is da shit!

Tog min huvudvärk och åkte hem, raka vägen hem idag faktiskt! Hoppade ur kläderna och gick och la mig... men den där jädra huvudvärken eskalerade liksom... ett tag kändes det som om huvudet snurrade runt där inne... snurrade i takt med tankarna... de där som hetsar, gnager och får mig att må fysiskt illa... svårt att sova då... när huvudet snurrar och kroppen inte hänger med... 

Alla ljud från gatan stör mina försök att sova... en ambulans som far fram... bilar... motorcyklar... måsjävlarna som flyger över taket... kokongar huvudet så gott jag bara kan... öronproppar och ögonmask... låter huvudet finnas i den tysta, mörka bubblan... somnar tillslut och ja, vaknar flera timmar senare... fantastiskt skönt... huvudvärken är nästan borta och jag har kunnat sova i tre timmar utan att få panik över framtiden... eller rättare sagt att jag inte ska få ihop den... framtiden alltså... 

Och tills dess att jag gör det, får ihop den menar jag, så kommer jag kanske inte alltid höra om det smsas eller ringer på min telefon... men då vet du varför!


Men upp med mungiporna nu!

Jag är ju alldeles för låg känner jag... sånt är ju inte skojsigt att läsa om! Är inte säker på att du tycker nästa grej är så sabla skojsig heller men jag gör det... så tongången här inne kommer iallafall att bli lite mer munter. Håkan Hellström spelar på Scandinavium i början av december och ja, jag har biljett... hur hade det annars sett ut?!

bilden är lånad någonstans ifrån, jag minns inte var

Bara 106 dagar kvar! 

Den är kvar...

huvudvärken alltså... fick skippa repet igår för att huvudet kändes som en mindre festival i ösregn... men så på vägen hem från jobbet fick jag någon lidnisk knäpp, åkte in till Colorama och köpte lite grejer för att fixa såna där småskavanker som blir när man bor... färg, spackel, penslar osv... sedan tog jag svängen om Maxi och köpte några flyttlådor och sopsäckar... gissar att mina grannar undrar vad som är på gång nu!

Fick gått över de där ställena behöver fixas som jag själv vet om med spackel, får ta och slipa och måla en annan dag... började även packa lite smått... men sablar va svårt det är att packa när man inte riktigt vet varför! Hur länge ska det vara bortplockat? Hur lång tid har man tänkt att leva i limbo utan någon egentlig plan, bara luddiga tankar om framtiden? Känns just nu som om en förändring inte riktigt får plats, men samtidigt så måste det få det känner jag... jag försöker liksom knô in en... fast dörra e' trång! Planen går inte riktigt ihop med tiden annars och nä, jag tror inte det går att lägga saker och ting i en annan ordning just nu, då löser det sig inte på andra håll... lite som när man bygger tågbana med lillskrutten och det saknas delar för att man ska få cirkeln sluten.

Jag är inte världens peppigaste just nu... inte alls faktiskt... vet att jag har massor att vara det för, peppig alltså... att jag bekymrar mig över riktiga i-landsproblem och egentligen inte borde klaga alls... egentligen bara borde vara käck och glad och ge mig ut i vimlet... träffa folk och socialisera... men det finns ingen ork... så jag spacklar igen små hål och märken istället... packar, röjer, rensar och boar in mig fast tvärt om... med huvudvärk... men det går nog över snart...


torsdag 22 augusti 2013

Rörigaste spinningpasset i mannaminne?!

Ja, jag tror nästan det... jädrar va rörigt det blev idag! Jag blandade ihop etapperna och vad som skulle göras HELA tiden! Tur att merparten av mina deltagare vet att det inte brukar vara så utan att jag faktiskt, tro det eller ej, brukar ha stenkoll på tider, antal rep., positioner osv... Vad som hände?! Jag vet inte, gissar att det har med det där jädra husletandet att göra... 

Det där huset jag drömde om... det blev inte mer än så... en dröm...

enligt somliga var det något av en mardröm... eller skulle kunnat bli... hus ska tydligen inte hänga uppe i skorstenen och sedan luta ut från den... jag tänker ju mer att "ja men har det stått i 300 år så lär det väl stå i några år till?!" Jag tycker att det är mysigt och charmigt med lite vint och snett... men det tyder tydligen lätt på att det är rötskadat och inte mår så bra... det är ju mindre charmigt!

Om jag blir ledsen?! Ja, tro fasen det! Jag släpar inte med mig folk på visningar bara för skoj skull. Jag släpar med mig folk på visningar för att jag tror att jag vill bo där... för att veta om det kan tänkas vara mitt drömhus så fungerar jag som så (som så många andra säkert) att jag tänker mig in där... planerar, funderar och tänker mig en vardag... möblerar med mina möbler... för annars behöver jag ju knappast åka och kolla... men då när jag får rådet att avstå och jag redan börjat fundera på tapeter, när jag redan börjat flytta in och sätta min prägel, det som jag längtar så efter att få göra... då blir det jävligt tungt ett tag... så även idag... supertungt att behöva ringa mäklaren och meddela att man inte är intresserad av att lägga ett bud fastän man själv, utan någon som helst kunskap eller insikt, tänker att det nog skulle vara sabla mysigt...

men men, det kommer fler hus... och kommer det inte fler hus så får jag väl bygga istället då... så nu har jag kommit såpass i tanken att jag letar både hus och tomt... skam den som ger sig!

tisdag 20 augusti 2013

snöbollskrigseffekt...

ja, lite så känns det... som om jag råkade få feeling och kastade en snöboll mot någon utan att egentligen mena något med det, men den personen kastade tillbaka... och sedan fick någon annan feeling. och helt plötsligt viner snöbollarna kring huvudet på mig... allt går för fort, är för stort och snurrar för mycket... jag som bara strökollade på Hemnet och var trött på att bo i lägenhet, trött på att det inte händer någonting... eller inte bara, jag hittade även ett supersött hus, på en superfin plats... men jädrar va adrenalinstinn man blir av den här processen... ingenting är färdigt, jag har inte ens bestämt mig för om jag ska delta riktigt... det beror på utlåtanden jag får om ett tag... men man ska ju vara beredd och ja, jag vet inte riktigt om jag var tuff nog att sätta mig i den här karusellen... vet egentligen inte om jag är lång nog för att få åka med... jösses... kroppen rusar verkligen... av en massa orsaker... och i mitten står jag och vet varken ut eller in, fram eller bak... höger och vänster har jag alltid varit ganska kass på så det är ingen skillnad!

Jag som ville flytta ut på landet för att få lugn och ro... detta är allt annat än lugnt och rofyllt!

just nu...

går som på nålar... det är en budgivning igång på det där huset som jag vill ha... men jag är ju inte direkt kunnig när det gäller hus... tänk om det är superruttet rakt igenom, man måste byta hela taket och gräva ur hela grunden... tänk om man sätter sig själv i en sits som inte går att reda ut... och så sitter  man där, helt själv, i trasslet... tankarna far runt som pingpongbollar under en kinesisk distriktsmästerskap... jösses!

måndag 19 augusti 2013

Hon skulle bara veta, tänkte jag...

Idag när jag kom in på gymmet hände det där som alltid händer när jag kliver in där... allt jobbigt rinner av mig... pch när det varit en jobbig dag så blir kanske lättnaden än större... eller iallafall känns det så... så när jag klev in i omklädningsrummet så gick jag och visslade på en sång, dansade till och med fram lite sådär som man gör ibland när ingen ser och man är sådär galet glad... en kvinna stod och bytte om och utbrister åt mitt håll "va härligt det är med glada människor!!!" ...

Tänk om hon hade vetat att jag idag suttit och gråtit flera gånger... varit sådär halvt på väg till att bryta ihop... inte så att jag skäms över det och inte vill att hon skulle veta (vore ju dumt att blogga om det isåfall) men just att hennes reaktion var så klockren och jag blev nästan förvånad över att jag själv kunde utstråla sån glädje när jag tidigare idag varit så splittrad! Det där med gym och träning är ju helt fantastiskt, tänk va mycket bra det tillför, inte bara muskler och träningen i sig! Man blir ju nästan oförskämt glad också! 

det här tar fan knäcken på mig!

Det här med att köpa hus... jag gissar att alla som gjort det har genomgått samma vånda, samma ångestladdade känslor... "tänk om", skulle/borde/måste/kanske tankarna avlöser varandra i strida strömmar, magen känns helt i uppror och ingenting verkar vettigt... jag får fan spader... ska man hoppa på budgivningståget och hoppas att det är rätt tåg? Ska man låta bli och hoppas att det kommer ett nytt, tåg alltså? Tänk om man sätter sig i skiten? Tänk om man sätter sig själv i en båt tillsammans med fan himself och tappar årorna! Tänk om det blir pannkaka av hela klabbet... om det där husköpet gör tabberas på en själv... äter upp en inifrån likt någon äcklig parasit... ångest... och ett jäkla meckig känsla i magen... 

Jag behöver en sidekick!!!

Ja, jädrar, jag behöver en sidekick, någon som jag kan drömma med tillsammans, någon som stöttar och inte alltid tycker att mina högt flygande planer är så galna ändå... någon att vara "du och jag mot världen" med... som singel, ensamstående, ensam, solo så är man ju just det... ensamt stående... mot världen... det där "du och" har liksom försvunnit på vägen... fast de högt flygande drömmarna finns kvar... de kanske blir än mer högt flygande bara för att de inte kan vardagsbollas med någon, inte kan balanseras upp av vettigheter i det där vardagliga... vad vet jag...

Jag blev ju helt starstruck igår... som en fjortis i all sin glans... fast utan skriket och tårarna... jag blev bara glad egentligen... kanske av att se att han verkligen finns, att även han har behov av toalettpapper och är en helt vanlig människa... att även han har vardagliga glädjeämnen och bekymmer... att regnet faller även på honom... jag har för farao delat GBG-regn med Håkan! Ja, du förstår ju, jag behöver en sidekick, någon som tar ner mig på jorden när jag är uppe på taken! Håkan, han behöver en bra regnjacka!


söndag 18 augusti 2013

Vilken härlig dag det blev i ösregnet!

Ja jösses... mamma och jag åkte för att kika på ett hus jag har hittat på hemnet (hemnetknarkandet sitter i, jajamän)... och helt plötsligt när vi minst anar det... vilket jag alltid gör, minst anar alltså... så kommer en kille i keps, lockigt hår och skinnjacka gåendes med en barnvagn och en liten kille i ena handen... jovisst, ingen mindre än min stora idol med sin yngsta son... det stora svarta hålet var som bortblåst... jag dog nästan, eller nä, det gjorde jag inte, men hade jag gjort det så hade det nästan inte gjort någonting! Bakom dem kom hans sambo med deras andra son... supersöt med en illgrön NY-keps och lockar som låg långt ner på axlarna... sambon, ja, hon var jättesöt hon med, naturligt söt sådär helt utan krusiduller! Och ja, sedan traskade de iväg i spöregnet och jag kom knappt ihåg varför jag var utanför väggarna hemma...

Det där huset... mycket finare än vad jag hade befarat... även i ösregn... men det innebär ändå att det är mer jobb än vad de flesta anser vara rimligt... och det är alldeles för dyrt... alldeles, alldeles för dyrt för att jag ska ha råd... dessutom, de där uthyrningsmöjligheterna på rak arm finns nog inte så smidigt som jag hade tänkt mig det hela, så bristen av inkomsterna därifrån gör att det måste bli betydligt billigare för att jag ska ha råd att ens drömma om det... eller drömma kan jag ju... och det gör jag ju... hade ju varit så mysigt!

Särskilt som grannen är en supergullig liten farbror (det är hans pappa som har bott i huset) som var hur rar som helst och visade oss runt, berättade om huset och om sin pappa, hur han hade tagit hand om honom de sista åren och pekade ut både för- och nackdelar med huset. Helt plötsligt är jag inte alls så emot att ha grannar faktiskt! Men så är det en väl insynsskyddad tomt också! Helt galen och med solsting har jag inte blivit! Jag är precis lika galen som förut!

Som ett stort svart hål...

... bättre beskrivning av känslan har jag inte... den kom helt spontant dessutom, när farmor frågade mig för en vecka sedan när jag ska på nästa Håkan-konsert... jag har ju ingen nästa konsert att se fram emot just nu... kollade på att åka upp till någon festival i Norge där han ska spela om två veckor, men det var ju satan i gatan högt upp i landet, inget man gör på en handvändning direkt... får nog nöja mig med mina fyra Håkan-konserter i sommar... men det är svårt... mycket vill ha mer...

Vi som upplevt så mycket roligt i sommar, han och jag (och alla andra tusentals människor som varit närvarande också såklart!) Fint väder har det varit varje kväll också, lite så man får känslan av att "när Håkan spelar står regnet stilla"... i klassisk djungelordspråksanda!


"FYRA?!?!??! Så bra är han inte!!!" fick jag höra en dag... Men jo, så bra tycker jag att han är... och jag borde ju räknas som något av en hobbyexpert i ämnet kan jag tycka!

Städa, städa varje sönda' osså varje juuuul... det tycker ja' e' kuuul!??!??!

Nja... nä... det gör jag ju absolut inte... och jag kan väl inte skryta med att jag städar så infernaliskt mycket heller, men jag har iallafall "dratt r-va i kocks" och plockat undan en hel massa, tänker städning/röjning/sortering osv HELA tiden och det är ju tanken som räknas så ja, lite så kan man väl ändå se det?! "Hur???!?" tänker du säkert nu... som att jag städar, tänker jag! Dammsugaren står framme, om någon kommer hit helt oväntat, sådär så jag måste bjuda på Gevalia, så kommer de tro att jag är mitt i storstädning! Överdraget till en av fåtöljerna är av (ligger för närvarande i tvättmaskinen) lakanen är också avtagna (och snurrar runt tillsammans med fåtöljklädseln i en tvättmaskin), tvätten tvättas, disken är diskad... jag tycker nog man kan se det som en städning!

Vad gör du en söndag som denna?! 

It gets me where I live

Vad vet jag inte riktigt, men den där hamstern, den som är död ja, den sprattlar till ibland... ger livstecken som den inte borde...eller så är det bara en hamster som är jäkligt lik den jag dödade... fast nä, det är den där döda hamstern... och det är inte bra, inte lätt... det är svårt helt enkelt... svårt att låta bli... men jag måste! Måste stålsätta mig! Får inte trilla dit igen... får inte tro att jag kan ta hand om någon annans hamster... det blir ju alldeles för svårt att skilja på "ditt och mitt" då... och så länge det inte är min hamster så måste den vara död... den behöver inte vara jättedöd, inte sådär "kommer aldrig att leva igen-död" men sådär törnrosa-död... lite på låtsas, det måste den vara!

Vad jag dillar om? Minns du Anna Books slagdänga? Nej, inte ABC, den som kom efter den! (hittade den inte på något annat sätt så du får sladda in 15min i klippet så har du den där... eller så sladdar du inte alls utan strosar bakåt längs memory-lane och garvar häcken av dig till vad vi tyckte var bra på den tiden... jösses!)


fredag 16 augusti 2013

fredagssysselsättning

Fick frågan "vad gör du ikväll då?" av en vän på fb förut... just då satt jag och kollade på Big Bang Theory... Raj har en helt fantastisk teori om att man inte kan förstöra vänskap med sex... eller en fantastisk liknelse kanske är mer rätt...


Sedan satt jag en stund med gitarren och spelade Taube... Möte i monsunen, Dansen på Sunnanö, Inbjudan till Bohuslän osv... tills jag inte kunde fler sånger och då gick jag över till att spela lite Håkan! Funkar asabra det med!

Men, nu såhär snart mitt i natten tyckte jag att det var lägligt att testa mina vacum-påsar som jag köpte för länge, länge sedan, har låtit ligga bak i bilen lika länge och tog upp först idag... vacum-påsar... kanske något av det smartaste jag testat! Jösses va liten plats två stora dubbelsängstäcken och två kuddar tar om man suger ut all luft! Fenomenalt! Så nu har allt som skall röjas undan, sånt som "gömts" i fotändan på sängen, kommit fram igen... bara att kavla upp ärmarna imorgon och gå bärsärk!

Vad har du gjort ikväll? "Vaccat" något lately?!? OM inte så säger jag marsch pannkaka och köp såna där påsar... bra till det mesta tänker jag!

Att bota sin inre diva

Kände mig lite bitter i förmiddags...





Nu gör jag inte det längre! Tack O och C för att ni är så förutseende och tar det säkra före det osäkra!


- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 15 augusti 2013

jag får inte ihop det...

Vrider och vänder, räknar, tänker, funderar och räknar lite till... förstår inte hur det kan komma sig att den ena summan ser så bra ut, den som räknar ut vad det skulle kosta i månaden om man lånade X antal tusenlappar av banken... när man kollar på den så tycker inte jag det verkar vara så sabla orimligt alls... men så går jag in och kollar på vad jag skulle få lov att låna och då verkar det ju knappt som att jag skulle få lov att bo kvar i min egen lägenhet egentligen!

OCH ännu mer förvirrad blir jag när jag då råkar sladda förbi en tidning där det står något om studentbostäder, 28m2 med en hyra på cirkus 5000:-... som student har man en nettoinkomst på 8-9000... jag har mer än dubbelt så mycket och ändå får jag inte ha en månadskostnad på mycket mer än 7000 för att banken ska få ihop sin kalkyl... sure bacon, det är inte rimligt att låna för mycket pengar och sätta sig på någon sorts pottkant... det köper jag också, men detta känns lite absurt!

Fast mest gör det kanske det för att jag fortfarande inte kommit på hur jag ska hosta upp de där 400 000 pengarna... för att citera en kollega "det hade jag inte haft råd med, inte ens om jag hade sålt mig själv i flera år!"... för det är liksom sådana lösningar, helt uteslutna såklart, som verkar finnas... råna en bank, sälja knark eller sälja sig själv... det klingar inte som någonting jag skulle vilja göra... alls! Men som du förstår, alla, icke kriminella förslag, mottages tacksamt! Även de kriminella faktiskt, det är ju upp till mig att veta vad som är rätt och fel! /

Men men, jag har bokat värdering av min lägenhet nu iallafall... man måste börja i någon ände... enligt kvinnan jag pratade med på banken så var det en bra ände att börja i... "lets start from the very beginning, a very good place to start... when you read you begin with A B C, when you sing you begin with Do Re Mi..." och ja, när du vill köpa hus börjar man tydligen med att värdera sin lägenhet! 

Plötsligt händer det... inte...

Har pratat med en mäklare idag, om ett hus som jag egentligen inte har råd med men som ger mig en massa framtidsplaner, drömmar och till och med en liten affärsrörelse-tanke... sedan pratade jag med banken om lånelöfte... det gick la sådär... eventuellt skulle det kunna gå bra OM jag hostar upp ca.700 000 i kontantinsats... nej nej, huset jag hittat kostar inte 4 500 000... men banken kan tydligen bestämma hur stor kontantinsatsen ska vara...

Hur som helst... jag köper hela grejen att man inte ska sätta sig i en orimlig situation, att man inte ska ta sig vatten över huvudet och allt sånt där... banken vill mig bara väl egentligen... men ja, man vill ju inte släppa drömmen heller... en dröm som än så länge bara setts på rätt kassa bilder på hemnet... det kanske inte ens är värt att tjoa och tjimma över... men det hade varit roligt om det var det!

Men, nu behöver jag din hjälp lite... hur farao får man ihop 400 000 på ett raskt och käckt sätt? Resten av kontantinsatsen räknar jag med att få ihop när jag säljer min lägenhet... och nä, trisslotter funkade inte...  köpte några när jag åkte hem ikväll... inte en vinst! Och då valde jag ändå att vänta med att skrapa dem tills alldeles plötsligt... jag är annars en sån där som typ aldrig spelar... men om man inte gör det så lär man ju aldrig vinna heller så idag tänkte jag att det kanske ändå var min tur... men nä... inte ens en ny lott! Va fasen, "otur i kärlek - tur i spel" heter det väl?!? Tycker jag borde ha vunnit storkovan!!!

Hur som helst, jag måste säga att både mäklaren och båda personerna jag pratade med på banken var ovanligt trevliga, lättsamma och glada, sånt gillar jag! Och ja, blir det inte detta huset (heller) så kommer det kanske ett ännu bättre ruckel med en massa charm om någon vecka eller så... tills dess fortsätter jag att hemnetknarka, drömma, möblera, planera och hemnetknarka lite till... jag gör det så mycket att jag använde ordet minst tre gånger när jag pratade med bankpåtelefonkillen... ett samtal som spelades in... om någon lyssnar på det så kommer de tro att vi båda hade knarkat... på annat än hemnet!


Denna är tex. på huset jag ratade i söndags... så ja, jag har lånat bilden från hemnet... men jag är ju där så ofta så det känns knappt ens som ett lån!

onsdag 14 augusti 2013

Tänker som såhär...

Vet att det är lite väl sent att gå och lägga sig först nu... eller om en stund som det ju kommer att bli... särskilt som min mat- och sovklocka får sina små ryck för tillfället... eller matklockan håller sig rätt stillsam, men sovdelen... den är det ju helt uppåt väggarna med! Så med tanke på att jag är något av en daredevil och går och lägger mig okristligt sent så hoppas jag innerligt att jag inte straffas på något vis och vaknar sådär kring fyrasnåret som jag gjorde i natt utan får sova i lugn och ro tills dess att det är lagom att gå upp...

Ville bara säga det... som en liten brasklapp i cyberspace typ... eller inte alls någon brasklapp i ordets rätta bemärkelse kanske, men ändå... nu är det sagt liksom... jag önskar få sova mer än fyra timmar inatt... det vore skoj att inte vara som ett vrak imorgon också! "roligt och roligt, grisar ska inte ha roligt!"... nä, men det blir så mycket lättare att fungera dugligt om man inte är astrött iallafall! Typ...

tisdag 13 augusti 2013

fick äntligen gjort det...

städat trapphuset that is... skulle gjort det i söndags, men då var jag så jädra irriterad och besviken efter husvisningen att jag inte orkade ta tag i någonting vettigt... igår var jag så trött efter första dagen tillbaka på jobbet och träningen så då orkade jag inte heller... fast hade jag vetat då att jag imorse skulle vakna kl.4 och sedan inte kunna somna om, att det skulle vara åska i luften och ja, brist på sömn och åska garanterar nästan huvudvärk för min del... var för sig... tillsammans blir det på något vis en oslagbar combo... så hade jag nog tagit tag i den där trappen redan igår iallafall...

Hur som helst, för grannsämjans skull så var det liksom bara att görat! Och jovisst, det går rätt fort när man väl gör det, jag valde att bara dammsuga då det inte kändes som om det fanns riktigt behov av våttorkning också... hade huvudvärken varit mindre hade jag kanske resonerat annorlunda, men nu gjorde jag inte det... får väl hoppas att ingen tänkt äta middag direkt från trapphusgolvet de närmsta dagarna.

måndag 12 augusti 2013

Somliga dar tar jag in vad jag hör...


Ibland kan man inte hjälpa det... att tankarna vandrar dit de kanske inte ska... eller att hjärnan spelar en ett spratt och ger en ett soundtrack för stunden som man inte kan värja sig emot... mitt knep är då att skicka det vidare... uppenbarligen! Och frågar du mig så är han, Lars Winnerbäck alltså, ett stort geni... lika uppenbarligen som mycket annat skulle jag vilja säga!




tid har förlöpt

dagar har gått
månen har vandrat sin väg
genom vitt och svart och grått

jag har saknat ditt skratt
jag har saknat ditt hår
jag har saknat att ringa ibland
och berätta om hur det går

det har tidvis gått bra
tidvis har skakandet lagt sig
ibland har jag vaknat på morgon
och gjort det jag ska

men jag har saknat din hand
har saknat din röst
ensamma dar har jag saknat ditt huvud
mot mitt bröst

somliga dar
tar jag in vad jag hör
det går kvällar ibland när jag inte
ens undrar vad du gör

det är ibland som förut
ibland har jag känt att jag duger
jag har hämtat och samlat ihop
nog med kraft att gå ut

jag ser dig fortsätta nu
med varsamma kliv
jag ser dina drömmar sakta lossna
från mitt liv

jag har saknat en vän
jag har varit på krogar och barer
det har hänt att jag ljugit och sagt
att jag måste gå hem

jag har saknat din röst
nu har du en ny
ännu okända nätter ruvar
i väntan på att gry

Väntar

Och den som väntar på något gott väntar ju aldrig för länge, sägs det ju! I mitt fall just nu stämmer det väldigt väl, jag väntar på mina deltagare och på att vi ska kicka igång kvällens cykelpass!




- Posted using BlogPress from my iPhone

Är det inte dags för en kovändning snart?!

Det tycker jag! Mitt liv behöver bannemig få sig en ny färdriktning, en ny kurs att hålla... inte på alla plan, jobbmässigt osv är jag rätt nöjd, men på det privata planet... allt det där som bara trampar på i samma j-la gamla hjulspår... som den där ponnykarusellen som funnits sedan urminnes tider och ja, innan dess också antagligen... runt runt...

Visst, man är sin egen lyckas smed, det är man, men om det inte finns något järn att smida? Vad gör man då?! Väljer man en annan metall då? Om järnet man ville smida inte var mitt att göra just det med... och det verkar rätt skralt med järn av rätt virke att tillgå... vad gör man då?

Nä, det är banne mig dags för en ny rutt... och jag tänker att om bara en liten del av allt som känns som om det fastnar lossar så kommer resten att följa efter... lite snöbollseffekt tänker jag mig... lite som att liten tuva ofta välter stora lass... fast på ett bra sätt!

Hur tänker du?!

söndag 11 augusti 2013

en bra grej med att inte ha sina vanliga saker hemma!

I fredags hoppade jag av med min packning för Ystad i Göteborg hos min bror och hans familj, lånade deras lägenhet en timma för att duscha, byta om, piffa mig och sedan gick jag på festival helt enkelt... min packning lät jag stå kvar hos dem. Hade tänkt åka och hämta gitarren och alla grejerna idag eftersom den där packningen innehåller sånt där som jag använder mest... linnen jag använder mest, byxor jag använder mest, klänningar jag använder mest, smink... osv... du har fattat för länge sen ja!

Men när man inte har sina "dessa använder jag oftast grejer" hemma så tvingas man ju upptäcka andra, bortglömda grejer... eller kanske inte så bortglömda som förbisedda... saker man inte haft på sig på ett tag... smink man inte använt på ett tag osv... det är rätt roligt faktiskt! 

Det är då fan!

Var och tittade på det där lilla huset idag... farmor, pappa, mamma och jag... farmor och jag gick in direkt och började spana runt, ta oss fram i rummen ett efter ett lite sådär som man gör när man låter känslan styra... tyckte båda två, som farmor uttryckte det "det här avskräcker ju inte alls!"...och när vi hade kommit överens om att det ju faktiskt inte gjorde det så började jag planera lite, fundera på hur man skulle kunna anpassa det efter mina behov...

Mamma och pappa gick runt utomhus först och sedan, så fort de kom in, ungefär i samma stund som jag tänkte att "jo, där skulle absolut min äpplet-matsatsalsmöbel få plats och där borta i hörnet kan jag ha min gustavianska soffa" så känner mamma mögellukten, pappa hävdar direkt att väggarna bågnar, taket sviktar osv... stora fel och brister som man ju inte direkt fixar i en handvändning...

Man kan lätt se att vi tillsammans är en kombination av förnuft och känsla... det jobbiga för min del är ju att förnuftet vinner över känslan, likväl som sten vinner över sax, eller sax över påse... enligt de förnuftiga skulle det bara vara att riva och bygga nytt och ja, där håller jag med dem, så rolig är inte tomten att det är värt det... och jag vill ju egentligen inte ha ett nytt hus...

Skulle man välja att behålla huset och renovera bit för bit så hade man tillslut ändå stått med ett helt nytt hus, på en skraltig grund... och att bygga ut är tydligen inte så lätt som jag trodde då det är en massa småutbyggnader lite hit och dit och då blir det inte bra någonting... enligt min far, och ja, jag anser att han kan sin sak, jag behöver egentligen inte argumentera emot honom i hans kunnande... ibland ifrågasätter jag hans enorma förnuft, eller rättare sagt hur enormt enormt det är... kan det verkligen vara vettigt?!? Men ja, det är nog det, egentligen...

Men ja, det är väl rätt uppenbart att jag är en smula, eller sju, besviken på situationen... hade verkligen behövt att det hände någonting stort i livet åt rätt riktning nu... det känns som att jag står still och bara trampar... hatar den känslan... hatar att trampa vatten... hatar att inte komma vidare... när är det min tur?!

Älskar och hatar!

Eller egentligen är det alldeles för starka ord... men iallafall! Det blir mer krispigt så!


Jag verkligen älskar den här bilden... allra mest älskar jag nog att det är jag själv som tagit den med en simpel iphone... det känns lite i magen faktiskt! Sedan tycker jag den är fin för att han ser sådär inlevelsefull ut. Hade han tittat upp, rakt in i kameran så ja, då hade det ju varit fulländat på något vis, men riktigt så bra blir det nog sällan... frågan är om jag ens hade överlevt!...


Denna bilden skulle jag nog kunnat älska lika mycket som den ovan... fast man hade fått redigera den lite såklart! Men ja, det är väl rätt uppenbart att jag hatar den där jävla handen som nödvändigtvis skulle sträckas upp precis när jag knäppte... den var inte där från början, den liksom svepte in precis framför Håkans ansikte (som i övrigt är rätt bra fokus på för att vara mitt i konsertyran) just som jag tog bilden... hatar... ett starkt ord... men den där handen är ju verkligen så onödig!

hej hej, jag lever! Och jösses va bra jag har det!!!

vet att jag varit kassare än kass på att blogga senaste dagarna... jag har haft fullt upp med att ha kul helt enkelt! Och däremellan har jag varit alldeles för trött för att orka... 

Men för att göra en lång historia kort... Ystad var fantastiskt mysigt... vi bodde bra men varmt, strosade i stan när det var ej-bad-väder och badade när det var badväder... och ja, lite även när det inte riktigt var det, badväder alltså... ett tag var det bara F och jag som badade på HELA långa stranden, så långt man kunde se! Tror kanske folk tyckte att vågorna var lite för höga... men det var härligt! Kan absolut tänka mig att åka tillbaks igen. Men det är väl så, det viktiga är inte hur/var man bor utan med vilka man gör det! Köpte en söt minnesknut-ring i en silversmidesaffär i Ystad som minne. 







I fredags åkte jag raka vägen till lillebrors lägenhet, lämpade av gitarr, packning osv. tog en dusch och begav mig sedan till Way Out West, fast först stannade vi på Mykonos och åt middag. Håkan på Way Out West ska ju vara magiskt har man hört... nu har jag sett det med egna ögon... magiskt... fantastiskt och riktigt roligt att mina fina vänner såg till att vi stod väldigt nära scenen... mycket närmare än vad jag någonsin vågat gå då jag är ju kort, inte ser någonting bakom alla långa ryggar och lätt hamnar lite käckt med allas armbågar i ansiktet på ett inte så angenämt sätt! Men det var inte så farligt och ja, Håkan gjorde ju att man liksom glömde bort det där som var det, oangenämt alltså! Några glas rosé i sommarnatten senare rundade av kvällen på ett helt fantastiskt sätt!



Igår, lördag, vaknade jag av ett sms från min fina vän som just blivit mamma för andra gången som undrade om jag ville hitta på något med henne och flickorna... så klart jag ville det! Åkte hem till dem, myste och mös, pusslade och spelade memory, pratade om livet och alla små underverk, åt pannkakor och gosade med bebis... massor gosade jag med bebis.... så söt! Och ja, det är väl ingen hemlighet direkt, jag längtar efter att få träffa mina egna barn snart! (de verkar ha rätt dåligt lokalsinne måste jag säga, men det har de nog efter sin mor... jag hittar ju knappt ut ur min egen lägenhet!)



Dagen idag bjuder på firande av pappa som fyller år och sedan ska jag faktiskt dra med mina föräldrar på visning av ett hus... vågar knappt skriva det egentligen, blir så lätt att man får för höga förhoppningar och "flyttar in" innan man ens satt sin fot innanför dörren... enligt mäklaren var det många som var intresserade, kanske bara ett mäklarknep... håller tummarna för just det... men ja, på bild ser det väldigt fint ut, det kommer att behöva renoveras i massor, men det kan det kanske vara värt... jag återkommer med mer information när jag vet mer... några av er har ju läst om mina torp-planer förut och vet ju att de kan sluta i närapå-magsår... 

onsdag 7 augusti 2013

Husmorstips på tåg!

Råkade få kaffe på min vita, stickade bomullsklänning... Kaffefläck på vit botten är ju inte supermatchat med marinblå ränder. Så vad göra?! Jo, jag tog några pappersservetter, vek ihop en och la under tyget där fläcken va, sedan tog jag och droppade på mineralvatten, Loka citron i mitt fall, och tryckte sedan på fläcken med ytterligare servetter. Upprepade ett par gånger och voila!





Inte alls lika mycket kaffefläck! Lite, javisst, men det är en dryck, inget jäkla mirakel! Fast lite mirakel tycker jag att det är om man tänker på det... Kaffe+vit bomull+tåg kunde lika gärna varit = ful, skabbig fläck!!!

Ville bara dela det med någon, sitter i en tyst vagn och minsta ljud verkar ovälkommet...

- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 6 augusti 2013

men jädrar i jösses!!!

Är klockan redan så mycket?!?! Och jag har fortfarande inte packat klart! Eller jo, nästan iallafall! Kläder, skor, bikinisar osv är packat och klart... bara necessären kvar, den lägger jag ner imorgon! Men gitarren ska med, och lite ackord och sånt... fick världens sötaste förfrågan nämligen, av barnen som består av halva resesällskapet... ja, att jag skulle ta med gitarren så vi kunde sitta ute och spela och sjunga... jag älskar sånt... är svag för just den frågan faktiskt... mycket svag...

Nästan lika svag är jag tydligen för väskor... råkade få med mig en ny liten älskling hem idag... som det kan gå! Men jag behövde säkert den! Och den var på rea så det känns helt okej faktiskt... skinn... käck liten sak med massvis med fack för alla möjliga nödvändigheter! Superkäck! Och lika snygg, eller hur?!


Skit samma, jag ska upp tidigt som satan imorgon ju, tåget går 07:40, då, och helst lite innan dess för att hinna köpa kaffe, tidning, frukost osv. (dvs. godis ja) så måste jag åka hemifrån kvart i sju... mamma  är supersnäll och kommer och hämtar mig på väg till jobbet (som hon egentligen inte börjar förrän 8) ... men ja, nu är det bums i säng! God natt!

Nu känns det lite bättre igen...

Ja, rent tekniskt sett så har jag faktiskt semester nu! Ska packa klart min lilla väska inför den lilla trippen söderut. Imorgon får Ystad besök av fyra glada göteborgare!!! De andra tre är redan nere i Skåne, jag tar tåget ner imorgon bitti. Tror det blir amazing!

Men jag är så sabla trött just nu va, trött och uppsvälld! Förstår inte någonting... tycker jag ätit superbra idag! Och busandet  med lillprinsen kan väl knappast ha varit uppsvällande?! Uttröttande, ja, det kan det ha varit... vi stimmade på rätt bra till slut... men så får det ju lov att vara ibland! Det är ju ändå en del av en fasters jobb kan jag tycka!

Firade in min nya lilla semester med en somersby cider förut... man kan säga att den satt som en smäck! Så nu ska jag ge mig i kast med det där packandet igen... jag är verkligen sämst på att packa lagom... vill liksom vara förberedd på allt... som en scout... det innebär att jag för tre dagar kommer att ha med mig tre par byxor, tre par shorts, tre klänningar... osv... alla goda ting är tre vad det verkar... finns ju fan ingen hejd!

packa på, packa på!


måndag 5 augusti 2013

Kunde inte sagt det bättre själv!




Det känns nästan overkligt!

Att sitta på sin arbetsplats that is... att spendera hela dagen framför datorn, försöka lista ut vad som hänt och inte har hänt under tiden kroppen, själen och hjärnan varit på annan ort, varit på konsert eller legat på väl vald klippa och gottat sig i solen... "jag var inte gjord för dessa dagarna" typ så känns det... fast jag vet att det kommer att kännas helt vanligt om bara några dagar... och det är ju nästan lite tragiskt! Att man går tillbaks till jobb-versionen av en själv så sabla snabbt! Men men, nu är den första dagen snart gjord, bara en till innan lilla semestern till Ystad!

Och en sak till... du kanske kan hjälpa mig med en grej... jag har blivit lite förtjust i tanken på att hyra ett litet hus ute i södra skärgården Brännö/Asperö/Styrsö/Donsö osv. över vinterhalvåret... tänker att jag kanske kan hyra ut min lägenhet i andrahand och testa på ö-livet lite... Men det får ju vara under rimliga omständigheter... jag hyr ju inte något veckovis tex.! Men om du vet någon som ändå inte nyttjar sitt lilla sommarparadis (som är vinterbonat) över vintern och som skulle vilja ha en skötsam hyresgäst där så hojta gärna till! 

söndag 4 augusti 2013

Jag är sååå inte redo för det här!

Vaknade i morse och kände "nej.... usch... denna dagen... redan?!" sista dagen på semestern... imorgon är det dags för verkligheten igen... och jag är verkligen inte där än... fast jag behöver ju bara vara där i två dagar och sedan är det dags för lite semester igen!!! Sticker ju till Ystad på lite amazing semestertrip på onsdag! Och på fredag när jag kommer hem så är det raka puckar till Slottskogen för ännu en konsert med Håkan och ja, sen är det helg igen!

Den här semestern har verkligen varit bra, lite för kort bara... eller rättare sagt, den har inte varit kortare än vad jag brukar ha, men i år verkar det finnas så sabla mycket roligt att hitta på, så många saker jag inte hunnit med och så mycket som jag faktiskt hunnit med... och jag vill inte riktigt att det ska vara över än... är inte redo för att inte spendera dagarna ute i solen i bikini eller shorts och linne... inte redo att släppa dagarna med krabbfiske, bad, klipphäng och en alltför tillåtande kosthållning...

Men men , det är väl bara att göra det... ställa klockan och gå och lägga sig... imorgon börjar allvaret igen, om så bara för ett par dagar... suck...

Here who is where?!

Lite så känns det... förstår inte riktigt vad som hände... helt plötsligt hade jag dödat min hamster... helt plötsligt hade jag tagit bladet från munnen och sagt vad jag tycker... att jag tycker... om... och ja, det gick ju som det gick... men det kanske också var enda sättet för mig att kunna gå vidare... "trampa på, trampa på" som vi säger... om det nu är vidare jag har gått...

Ibland ångrar jag mig... oftast tycker jag det är rätt skönt... tills jag ångrar mig igen... fast jag ångrar mig mer sällan nu... funderar mer och mer på hur man kunde tro att ens beteende inte skulle påverka mig på det vis det gjorde... funderar på om man tog mig för någon helt känslokall... för ja, det är väl närmast det man måste vara för att inte påverkas på det vis jag gjorde av det beteendet i drygt ett år... men jag är inte det, helt känslokall alltså... inte en lite faktiskt... så ja, jag försöker trampa på... kanske befinner jag mig i en rondell just nu, men snart lovar jag att hitta rätt avfart!

Lite så, fast ändå inte....

men ungefär iallafall... ja iallafall det helt ordlösa slutet!


Men med mycket mera vin... och lite mer digitalt... 

lördag 3 augusti 2013

Träningsvärken från hell

Ja, jag vet inte riktigt hur det här gick till! Igår kväll när jag gick och la mig kände jag av det rätt tydligt, både i magen, i ländryggen och i övre delen av låren (där benen går över och blir höft typ)... i natt vaknade jag av att jag hade ont i ländryggen... såpass att jag fick gå upp och ta en Ipren tillslut... när jag kör bil gör det ont och bara att sitta i soffan är fasen en plåga... vad hände där liksom?! 

Vad hände där?!

SMHI, YR, iphone-appen... ALLA verkligen LOVADE dunderfint väder i helgen... dunder i två bemärkelser, tokvarmt och soligt samt blixtar och dunder... och imorse såg det onekligen lovande ut... men när vi hade traskat ner den långa vägen till stranden och kånkat med oss fika, termos med kaffe, filtar och krabbfiskargrejer... ja då blåste det som fasen, solen doldes av molnen och när vi hade hällt upp kaffet och spridit ut oss så att filtarna inte skulle blåsa iväg, då kom regnet också!

Så det var bara att traska upp för den branta stigen till huset igen, dunka ner på den solvarma altanen (för ja, när vi kom fram så sprack det upp och solen sken å det grövsta... men det blåste storm) och försöka att inte förgås...

WTF??!?!??!!? Sedan kom jag på att jag låtit ett fönster stå lite öppet... med ett åskoväder på intåg är det inte det mest poppisa man kan göra när man bor i en bostadsrättsförening... tänk om fönstret skulle blåsa upp (de där plastgrunkorna som låter fönstret stå lite på glänt är ju som sagt bara gjorda av plast, håller ju inte för allt!)... så "WTF??!??!?!?!?" lite till och sedan åkte jag hem och stängde mina fönster... vid det laget var det rätt mörkt på himlen och nu har det redan regnat och åskat en del! Men vart tog den fina sommardagen vägen?! Den här dagen skulle jag nämligen vilja returnera... den höll inte riktigt vad den lovade i mina ögon! Ett klassiskt fall av "gör om, gör rätt" tycker jag!

fredag 2 augusti 2013

Call me crazy...

... jag står ut med det... särskilt nu eftersom jag just köpt en endagsbiljett till Way Out West på fredag... Det råkade bli så att en viss herr Hellström skall spela då och ja, jag vill ju inte missa det!!! Många säger att de allra bästa spelningarna de sett med honom har varit på just Way Out West så det måste man ju testa!

bilden är lånad
Eftersom det är festival så blir biljetten typ dubbelt så dyr som de har varit när man varit på de andra konserterna med samma man tidigare i sommar... men jag tänker såhär... jag hade en önskan om att ta den lilla bilen ner till Helsingborg ikväll, gå på konserten och sedan ta den lilla bilen hem igen... det hade alltså kostat mig 46x18,50 + 425:-= 1276:-... (om man räknar på vad skatteverket anser att det kostar att köra en mil och man dessutom räknar med att det är 23mil enkel väg från Kungälv till Helsingborg) men jag fick inte någon att vilja följa med mig (galet jag vet... inte att åka utan att inte vilja följa med alltså!)... men, eftersom jag inte åkte till Helsingborg ikväll så sparade jag ju rätt mycket pengar... nästan så det känns som att jag tjänade de där pengarna... och tänker man så så kan man ju säga att den där biljetten på nästan 1000 riksdaler betalade sig självt! Ja, jag fick ju till och med lite pengar över att roa mig med!



Det är tanken som räknas, det har jag alltid sagt! Jäklar va bra det kommer att bli!!!

Fantastisk dag idag igen!

Jag vet, jag har inte berättat om spelningen på Liseberg igår. Har inte berättat om hur trevligt det var att hänga med systrarna Johansson och fröken Olsson på Post en stund innan vi traskade bort till Liseberg där Kristoffer and the Harbour Heads spelade på Taubescenen. Inte heller har jag skrivit ett ord om hur himla bra de var, eller hur trevligt det var att vara där med så många fina vänner! Och nä, det är helt riktigt, jag har inte skrivit om vårt supertrevliga avslut av kvällen, ett glas vin uppe på Ruby Rooftop bar på avenyn... vilken utsikt! På väg därifrån mötte vi en rätt papprig och platt Håkan... men ja, man tager vad man haver och poserar med det som bjuds tänkte jag! Försökte deala till mig den där planschen, men receptionspersonalen på Rubinen var alldeles oresonliga! Somnade vansinnigt gott igårkväll efter en härlig kväll i goda vänners lag.


Vaknade lika gott imorse, eller egentligen inte ju, jag vaknade ju med världens träningsvärk... men ändå, det är ju rätt gott att veta att man jobbat lite! Hur som helst, efter frukost osv åkte jag ut till Rörtången och hängde där hela dagen med Fia och hennes systerdotter. Vi har solat, fikat, fiskat krabbor, letat musslor och badat hela dagen typ, inte superduperfint väder men ändå alldeles fantastiskt gött att vara vid havet!


När det började mulna på och våra magar började kurra åkte vi hem till Fia, fixade middag och satt ute på altanen tills det blev nästan alldeles mörkt...Superhärlig dag som man egentligen inte vill att den någonsin skall ta slut, men även superhärliga dagar måste ju göra det... tokigt det där egentligen!

Hur har du haft det idag?!

Frukosttips!

När mamma och jag var i Varberg förra helgen fick vi en sån himla go nötblandning till frukosten att ha på filen/yoghurten. Så i veckan när jag var och handlade köpte jag en massa nötter, fröer etc. Äter detta på soygurt just nu eftersom jag har fått för mig att jag ska testa ett tag att låta bli mjölkprodukter. Inte så att jag blir uppblåst och svullen av mjölkprodukter men jag vill ändå se om det blir någon skillnad. Svullen och uppblåst är jag ändå säg!


Så i denna har jag:
- gojibär
- torkade aprikoser
- cashewnöttter (naturella)
- valnötter
- hasselnötter
- sötmandel
- pumpafrön
- solrosfrön

Det krävs inte mycket för att man ska bli mätt. Vilket ju är bra för det är ju väldigt energitätt, men på ett bra sätt!

Men, ett tips är att kolla runt lite i affären. Jag köpte tex. cashewnötterna i Naturgodis-plocket, då kostade de 129:-/kg istället för 199:-/kg om jag skulle köpt färdigförpackat. Det är rätt dyrt som det är ändå menar jag så man kan lika gärna vara lite smart när man handlar hem alla de där nötterna!

Och när vi ändå är inne på kilopris... jag köpte ju Chia-frön för ett tag sedan... Superfruit Chiafrön 300g för 159kr (530:-/kg)... sedan såg jag att de hade Risenta Chiafrön på Maxi 170g för 39:95 (235:-/kg)... närapå 300kr skillnad i kilopris... hur farao kommer det sig? Var köper du dina chiafrön?

Godmorgon träningsvärk!

Hängde på och körde lite TRX-övningar med ett par av mina deltagare igår efter spinningpasset. Jag har knappt aldrig gett mig i kast med de där banden tidigare men tänkte att nu kunde det nog vara läge... Så C visade mig några övningar som vi gjorde... Och ja, tidigt imorse vaknade jag med världens träningsvärk i magen! Jädrar!!! Vi höll ju inte ens på särskilt länge!!! Hur otränad är jag egentligen??!??? Skrämmande!


- Posted using BlogPress from my iPhone