vet inte alls vad jag ska förtälja dig... vill ju inte krysta fram något bara-för-att-igt... sånt blir sällan bra...
så vi tar en dikt istället! jo, på riktigt! Min pappa har snöat in på just denna... mycket märkligt insnöande om man känner min far... det roliga är att han gärna delar med sig av sitt snöande på just denna fronten... så ja, den har valt att komma att fastna även i mitt medvetande... och idag känner jag mig så, som ett barnfotabarn i livet...
Du har tappat ditt ord och din papperslapp,
du barfotabarn i livet.
Så sitter du åter på handlarns trapp
och gråter så övergivet.
Vad var det för ord - var det långt eller kort,
var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu - förrn vi föser dig bort,
du barfotabarn i livet
(Du har tappat ditt ord, ur Barfotabarn av Nils Ferlin)
Det är en fin dikt.
SvaraRaderaFerlin är en sån där som skriver så man förstår... Gillar honom.
Och dig!
/A-K
Ja, den är väldigt fin! Man kanske borde läsa mer av honom, inte bara höra på när pappa mummlar fram den här ur skägget liksom! =)
RaderaJag gillar dig med!!! och saknade dig på spinningen igår!!! Lördag?!
kram!
Åh, vad fint!
SvaraRaderaJa, den är väldigt fin! Man borde nog läsa mer av våra gamla storheter, de hade en poäng även på den gamla goda tiden! :-)
RaderaFörsöker fortfarande bli av med det där halsonda. Vill inte riktigt ge med sig. Men snart så!
SvaraRadera/A-K