När man inte är där man borde vara....

... då känns det lite sorgligt... jag har en massa ställen i livet jag tycker att jag borde vara på... på massor med olika sätt... men får jag lov att ändra min tideräkning till en jag tydligen, enligt säker källa borde räkna från så ja, då känns stressen lite mindre... en av mina goa deltagare sedan många många år var helt och hållet, å det bestämdaste säker på att jag och hennes dotter var jämngamla... tyvärr är det ju inte så... jag är nio år äldre än hennes dotter... men hade jag varit 25 på riktigt, då hade jag känt mig mycket lugnare i allt... ja förutom livet självt då kanske... det måste man ju ändå erkänna, att man känner sig tryggare i sig själv nu än då! Det gör iallafall jag...

hur som helst, det var inte det jag skulle skriva om... detta inlägget skulle inte handla om hur livet man lever idag inte blev som man tänkt sig att det skulle vara idag... hur det liv man tänkt sig levs av andra medan man själv står och tittar på, utifrån på något vis... 

Nä, detta inlägget skulle handla om att jag egentligen borde vara uppe i Strömstad nu med mina fina vänner och ha tjejhelg... men har man åtaganden som inte går att byta bort för att ingen annan kan ta hand om de åtagandena så får man så snällt stanna hemma... Särskilt som man, om man är jag, inte orkar sätta sig i bilen och röva upp till Strömstad själv mitt på lördag dag för att åka hem söndag dag... mina vardagar är för fullspäckade för det som det är ändå... jag orkar inte ha det så på helgen också... någonstans måste jag känna mig själv och mina gränser. Det är kanske just i denna nödbromsen jag drar nu... kanske är det fel nödbroms att dra i, men det är den jag förmår just nu.

Men jag saknar mina tjejer, det gör jag! Och hoppas de har en sabla trevlig helg tillsammans!!!