midsommar = ångest och glädje!

vaknar och känner en sån där tryckande känsla... samma som jag somnade med igår faktiskt... det är något olustigt med midsommar... jag vet precis vad, går inte in på det, det behövs inte... i år slås jag av andra olustiga känslor... för att jag trasslat in mig... och det var nog kanske dumt... att det nog kanske var dumt tänker jag tills magkänslan närs igen, då slås alla förnuftiga tankar om att jag måste sätta ner foten, stanna hjulet, döda hamstern osv... ur spel... de finns inte längre, raderas, suddas ut... men skit i det nu... jag lägger det åt sidan och är glad och tacksam över att denna midsommarafton började på ett sätt där jag vet hur man sätter ena foten framför den andra, där livet finns kvar som jag minns det och där jag inte behöver påminna mig om att andas!

men men, det är midsommar för sjutton gubbar, det ska vara fest och glada miner, sill och nubbe, grill och rosé... och det kommer jag att ha, allt det där, tillsammans med många av mina fina vänner... det ska dansas kring midsommarstången och sjungas, lekas lekar och brottas med mygg... färskostarna fixade jag klart igår kväll, chevréröran gjorde jag nyss... allt står i kylen och väntar på att packas ner i en kylväska... och ja, det är en del annat som skall packas också... sånghäften, gitarren och lite kläder vore nog käckt!

hmmm... inser att jag inte har en aning om vad jag ska ha på mig... ska man vara somrig och trotsa regnet med klänning? Eller ska man vara praktisk och ha jeans?... äsch va fasen, jag har väl aldrig varit praktisk?! Det blir klänning... blommig eller marin? Laura Ashley eller Lexington-tant? ja, du förstår ju själv... det är stora frågor... som kräver små svar...