Hur är det ens möjligt?!

Att vara såhär trött menar jag!!! Orkar knappt ha öppna ögon när jag travar runt i lägenheten och försöker hitta en ände att börja i... till att få den här lägenheten representabel that is, redo för besök... fit for fight för att tjejerna kommer hit om ett par timmar... det är svårt att hitta en ände med slutna ögon... som tur är har ju allting en... ände alltså... korven, den sägs ha två... pannkakan har ingen, men den är glad ändå... pannkakor... hade varit gott... men mitt kylskåp ser inte ut att kunna erbjuda några pannkakor... än mindre orkar jag nog fixa dem... har faktiskt tömt grönsakslådan... det var en ände nog så god att börja i... slängde allt... tydligen äter jag inte så mycket grönsaker på semestern...

Tvättid om en kvart... bara en sån sak... tvätt, källsorteringsröj och handla tänkte jag köra som en combo... känns väl ganska bra?! Ja, så får det bli! femton minuter... det är ändå en lagom power-nap...

Hur det är möjligt?! Att vara så trött... jag tror jag vet varför... dels så hade jag sabla roligt igår, lagom med alkohol, inget efter tolv... dels satt jag uppe och skrev inatt... samlade intrycken och landade... dels förgylldes tiden av ett telefonsamtal från en god vän sådär precis när jag hade krupit/rasat ner i sängen... nattliga telefonsamtal kan vara något av det bästa jag vet, om det är från någon jag tycker om... i detta fallet var det så, en god vän sedan många år... det är under sådana samtal man kommer till de där bra insikterna... när allt verkar solklart... kanske är det för att man är smått påverkad av rusningsdrycker... kanske för att sömndruckenheten plockar fram ens mest pålitliga klarsynthet... kanske är det för att man i skydd av natten på något vis kan tänka helt fritt och  man vet att man ändå kommer att sova på saken, så det gör inget om man skuttar utanför boxen både tre och fyra varv...

Nu har den där power-napen krympit... från femton till fem minuter... tänker ta vara på dem!