För allt som är kvar är en dröm om vad kärlek kunde va

kanske är det inte svårare än såhär... men det vill jag inte... jag vill att det bara ska vara början... min början... den jag längtar så efter... längtar så det gör ont... trägen vinner... det säger dem...

När alla clownerna
har gått från jobben
så visslar fåglarna i träden,
det finns ingen poäng i att vara fri längre
För jag vet att den här natten kommer döda mig
Oh-oh ooh yeah
Om jag inte får va med dig

Klubbland
Folk säger att allt är för konsten
Inget för berömmelsen
Men ni ser ut som dockor i kulisser
Åh, vad jag saknar Ernst-Hugo...
för patetik är konst
och konst är att förstå

Det har blivit'svårt att älska,
när all kärlek lett till besvikelse
Och compadres
Lever på gränsen till förintelse
Och compadres, ni trodde man kunde svika kärlek
Oh-oh ooh yeah
Men det kan man inte

Jag vet att du är ledsen
Jag är ledsen med
För allt som är kvar är en dröm om vad kärlek kunde va
Jag läser aldrig Proust igen
För slutet gör för ont i mig

Slutet har just börjat mellan dig och mig...