förnedringen har börjat

Sitter i soffan och kollar på På Spåret... och eftersom första resmålet var Dublin så hade jag ändå kunnat skrapa ihop några poäng, bara av ren kärlek till U2, Bono och killarna... och Boomtown rats kunde jag faktiskt också! Såg ju dem i somras och tycker nog att Bob Geldof är en galet bra människa han också!

Men sedan, när jag inte har en aning om någonting, då är det verkligen pinsamt... en annan sak som man skulle kunna tycka är lite pinsam är att jag faktiskt går helt bananas på den där mörka chokladen jag försöker intala mig att jag inte tycker om... har suttit och alternerat mint, apelsin och havssalt&pecan för att återigen se vilken jag tycker är godast... mint ligger väldigt bra till... men så när jag tar en bit apelsin så tänker jag att den kanske är godast av de tre ändå...havssalt&pecan tycker jag minst om... tills jag tar en bit sådan också... och då får jag liksom börja om igen för att se om det ändå inte var mint som var godast... så håller jag på... långt från gränsen till vad som nog egentligen är rimligt för den där dieten jag försöker hålla mig till... har lagt undan chokladen nu... men på magen syns tydliga spår av chokladsmulor som smält och gnussats in i tyget... som sagt, förnedringen har börjat...

Men hur gick det på Ikea undrar kanske du?! Jo, tack, det gick bra... jag tog och la ett par paket servetter i vagnen... tänkte över det där ett tag och la tillbaks dem igen... spanade lite på en stor skål jag tycker var fin, men det finns liksom ingen plats för fler stora skålar som jag tycker är fina... tog förnuftet till fånga och lät helt sonika bli den... mamma höll sig till servetter, stearinljus, och ett par skärbrädor om du vill veta... jag gick mot utgången med tom vagn... men så började jag fundera på om jag inte skulle ha ett par blommor ändå... pärlhyasintlökar är ju fint... fast nä... men jo... två stycken blev det faktiskt...

och så när vi ändå var igång där och skapade  i huvudet så fann det sig så förträffligt att vi kom på att mitt fruktfat ju nu står tomt sedan jag inte äter frukt för tillfället... med lite stenar, murgrönor och en avlång glasgrej att ha allt i, har den nu blivit en grön sak... inte en grönsak dock!

Rättså nöjd faktiskt... jag är nämligen hopplös... får inte till det där med fina arrangemang och piffighet... tycker det är jättefint med allt sånt, men har liksom inte tålamod eller fallenhet för det på något vis... eller så har jag bara fastnat... jag vet inte... men ja, hade inte mamma varit med så hade jag nog åkt hem tomhänt... jo, ja, tomhänt, från Ikea, det har hänt flera gånger!

En sak som faktiskt förbluffade mig var att det var så mycket folk där... har de inget fredagsmys att närvara vid??? Något tacosbord att kasta sig över? Har folk ingen sans och balans???