det är lite sådär ON/OFF med mig på den punkten... och när jag väl hittat ON-knappen så finns det liksom ingen anledning att gå varsamt fram... nä, då kör vi liksom... det är nog ganska signifikativt för mig överhuvudtaget... har svårt att hejda mig liksom... vill gärna go with the flow när det känns bra... intensiv har jag hört att jag kan vara... förstår inte vad de menar!
idag tog det sig följande uttryck...
Det dimmiga i bilden är inga specialeffekter utan helt sonika ånga från allt kokeri... till vänster, i den stora kastrullen är det en veckoranson av dietsoppa... grönsaker an mass... till höger är det plommonsylt... det vita är en bomullstygbit med en massa plommonkärnor i för att få med en del pektin i sylten så att den inte blir för rinnig... orka fiska upp kärnor liksom... detta är supersmidigt... socker, plommon och vanilj... smaskens på både pannkakor och yoghurt de dagarna man vill lyxa till det i vinter!
och innan dess var jag på IKEA, köpte köksluckor till fläktskåpet... nästan inget folk och en lugn Nina som nästan inte köpte någonting utöver vad hon skulle ha för en gång skull... eller jo, en sån där fin cable-stickad pläd... men den har jag tittat på så länge, så länge att nu kändes det liksom nödvändigt!
En annan grej jag gjort ikväll, som är mycket viktigare än något annat egentligen... iallafall oändligt mycket viktigare än både soppa, sylt, köksluckor och plädar... samtal med sina fina vänner måste nog räknas till något av det viktigaste i livet... ibland blir det bara en snabb uppdatering, ibland hinner man med att prata om livets mest stora skeenden, om relationer, kärlek och sorg... båda typerna av samtal är ju egentligen lika betydelsefulla... det lilla föder ju liksom det stora. Tack för att ni finns!
idag tog det sig följande uttryck...
och innan dess var jag på IKEA, köpte köksluckor till fläktskåpet... nästan inget folk och en lugn Nina som nästan inte köpte någonting utöver vad hon skulle ha för en gång skull... eller jo, en sån där fin cable-stickad pläd... men den har jag tittat på så länge, så länge att nu kändes det liksom nödvändigt!
 |
| bild lånad av ikea.se |
Man skulle kunna tro att vi är syskon, ja kanske rent av tvillingar....här är det oxå ON/OFF som gäller....så in i hoppsan mycket att maken brukar bli lite lätt nervös när jag får ett ON-infall och ber mig ta det lite lungt :-)
SvaraRaderaFiffigt det där med kärnorna, det skall jag ta med mig nästa gång jag skall sylta och safta. Ser fram emot att smaska på pannkakor med hemmagjord plommonsylt hemma hos dig i vinter.
Ha det så gott söta du!!
P & K
Ja, man kan ju faktiskt tro det i flera sammanhang dessutom, att vi åtminstånde måste vara syskon... fast så långt ifrån är det ju inte... eller jo, men vi är nog ganska lika, kusinwise också liksom! haha, stackars Hasse... kan tänka mig att det yr till när du drar igång! =) Japp, så får det blir, pannkaksmums med sylt hos mig i höst/vinter... men det blev en ganska rinnig sylt ändå... skulle kanske låtit det koka lite längre... men man kan "fylla på" med lite syltsocker... då blir det nog bra! =)
SvaraRaderapuss & kram på dig fina!