det är inte bra... man blir så lockig på något vis... yr... så krokig och svår att räta ut! Så jag försöker låta bli... att lindas alltså... försöker vara rak och tänka på biverkningarna .. inte dras med i lindandet... men det är svårt det där... för det som först känns som en rolig del av tillvaron visar sig ibland vara början på ett nytt varv... helt plötsligt känner man att "vänta nu, här har jag varit förut!"... och det har man ju... i varvet innan... och i varvet innan det... för det där lillfingret är ju som att köra runt, runt i en rondell och inte hitta rätt avfart... åka ponny-karusellen på Liseberg... fastna i vinkelvolten... onödigt helt enkelt!
Går det för långt kan man råka ut för att håret liksom lever sitt egna liv...
 |
| en gammal bild på mig då jag lagt upp håret på piprensare... men det illusterar det hela rätt bra tycker jag! |
Går det för långt kan man råka ut för att håret liksom lever sitt egna liv...
Alltså. Ibland, väldigt ofta faktiskt, skriver du så himla lysande, på pricken!
SvaraRaderaTack! Jag tror pricken beror på att jag skriver av egna erfarenheter... i vissa fall är det ju bra, i andra mindre bra! Dessutom måste man ju varit med om det själv för att tycka att det är en prick också!
RaderaDu ser helt fantastisk ut på den bilden!
SvaraRadera/A-K
Tack vännen! Ja, det är fantastiskt va några piprensare kan göra! =)
Raderakram!