var och lämnade blod ikväll efter jobbet... har ju varit sprutfobiker sedan någon gång i tidig tonår... kanske tidigare till och med, men sedan jobbat bort det med KBT... men man måste underhålla sin fobi... eller borthålla... frånhålla... hittar inget bra ord... man kan säga att det gäller att ha framförhållning (ett ord, 15 bokstäver FYI) så den inte kommer tillbaka... jag framförhåller med blodgivning... stor nål, lång tid i armen... blir rättså bra framförhållning på den kan man säga!
Men det innebär även att jag är en smula speedad varje gång jag ska dit och lämna... jag fungerar lite mindre rationellt när jag är det... eller så kan man säga att jag blir superrationell... idag, när jag kom in och anmälde mig , fyllde i hälsogrejen osv. så hann jag även justera en tavla, be om tejp så jag kunde rätta till en lapp som satt lite halvtaskigt på väggen och diskutera lite geografi, innan kvinnan bakom receptionsdisken bad mig sitta ner en stund och ta något att dricka... sånt hade jag inte gjort i vanliga fall... justerat en tavla... kanske, ja... men inte börjat fixa med inredningen i övrigt... jag torpedar verkligen fram när jag är nervös... en mycket lustig känsla... samtidigt som jag försöker verka lugn också... det krockar liksom... stackarn som stack mig sedan... det där i väntrummet var ju bara uppvärmningen... han fick den verbala delen...
men men, 4,5dl fattigare på blod... det kan det vara värt! En sprutfobi på hanterbart avstånd och ja, bara känslan av att man faktiskt gjort något bra! Om du inte lämnar blod, marsch pannkaka iväg till närmsta ställe och anmäl dig! Många tror att de inte får/kan... då är det bara att testa!
Men det innebär även att jag är en smula speedad varje gång jag ska dit och lämna... jag fungerar lite mindre rationellt när jag är det... eller så kan man säga att jag blir superrationell... idag, när jag kom in och anmälde mig , fyllde i hälsogrejen osv. så hann jag även justera en tavla, be om tejp så jag kunde rätta till en lapp som satt lite halvtaskigt på väggen och diskutera lite geografi, innan kvinnan bakom receptionsdisken bad mig sitta ner en stund och ta något att dricka... sånt hade jag inte gjort i vanliga fall... justerat en tavla... kanske, ja... men inte börjat fixa med inredningen i övrigt... jag torpedar verkligen fram när jag är nervös... en mycket lustig känsla... samtidigt som jag försöker verka lugn också... det krockar liksom... stackarn som stack mig sedan... det där i väntrummet var ju bara uppvärmningen... han fick den verbala delen...
men men, 4,5dl fattigare på blod... det kan det vara värt! En sprutfobi på hanterbart avstånd och ja, bara känslan av att man faktiskt gjort något bra! Om du inte lämnar blod, marsch pannkaka iväg till närmsta ställe och anmäl dig! Många tror att de inte får/kan... då är det bara att testa!
Jag vet precis vad du menar! Inte för att jag är rädd för nålar. Men det finns ju annat att vara orolig för.. tandläkare till exempel. Det dumma är att det är så himla svårt att speedprata, eller prata över huvud taget, i tandläkarstolen.
SvaraRaderaBra jobbat av dig!
haha, ska man prata ihjäl sin tandläkare så gäller det att vara snabb INNAN hon/han sätter igång! =)
Raderahaha du är rolig! ser hela scenen framför mig :)
SvaraRaderabra att du lämna blod. Jag gjorde det. En gång. Eller, en halv gång. Efter 2 dl så var jag vit i ansiktet och vi fick sluta där.
:-) men då har du ju iallafall testat! Det tycker jag är bra! Blir upprörd över att folk säger att de borde... borden finns det så många så det är liksom bara att göra, eller ja, iallafall ge det ett försök!
RaderaMitt ex och jag började lämna samtidigt, han utbildade sig då till sjuksköterska, men sa att han inte vågade gå dit om inte jag gick med... för jag som sprutfobiker skulle ju vara till ett jättebra stöd kände jag! =) Blir lite som att en blind leder en döv, eller tvärt om!