Hej lårskav!

Den där shuffeln fick tillslut laddat sig klart och jag fick tillslut gett mig ut i den blåsiga sommardagen (?) i mina korta shorts. Jädrarijösses va korta de kändes när man sprang runt i offentligheten!!! Inte helt oväntat satt de väldigt snart som hotpantstrosor så att hela insidorna lår kunde skava emot varandra när jag sprang... inte en helt angenäm känsla kan jag meddela... inte så att det hann göra jätteont heller på den korta stunden jag var ute, men ändå så att man hela tiden var medveten om det.

3,5km blev det, på den inte helt perfekta tiden 24min... men jag är sabla nöjd ändå, bara för att jag fick gjort det och för att jag inte dog! Hade inte med mig telefonen ut ju, i brist på fickor att lägga den i... så ni får stå ut med bild från efteråt... tror inte den syns men när jag kom hem hade jag en pyttefluga fastkletad i pannan... frontalkrock med vildmarken kan man kalla det!

tur att man inte ser arg, sur och bitter ut! 

Tror jag har en aning om varför jag inte tycker att det är så kul just nu, att träna alltså... jag har gått upp i vikt och det är så sabla otrivsamt att springa och känna hur man skumpar fram... det blir så tungt alltihop... tungt och fladdrigt...  men jag tänker såhär... det får bli skärpning ändå, på kosten och på träningen, det går inte att äta glass som en galning och tro att man ska gå ner i vikt... "a second on the lips, forever on the hips"... det får bli mitt nya mantra!