jag vet inte var jag ska börja...

Vet inte om jag ska börja skriva om den förträfliga fikan M och jag tog efter jobbet, som sedan förgylldes än  mer av mer fikadeltagare innan de andra tre stack in till stan för att kolla på Monster Magnets spelning ikväll... en av mina bästa vänner ÄLSKAR Monster Magnet... det gör inte jag... tur att det är okej att vara olika och ändå älska varandra!

Så himla mysigt att bara sitta och snacka, skratta lite och jo, ja, kanske hon denna här blev lite tårögd ett par gånger också... inget kalas utan tårar liksom... inte ofta iallafall när jag är med... kvällen blir så mycket längre och innehållsrik då... och viktigare... tid i ensamhet känns inte lika viktig... även om det är viktigt att få vara själv ibland också så klart!

eller om jag skulle ha börjat med att skriva om passet jag ska sätta ihop till imorgon... rocktema på anläggningen så ja, rock får det väl bli! Jag hade ett tag en tanke att åka och hämta mina skinnbyxor som ligger nerpackade någonstans hos mamma och pappa... men att köra spinning i skinnbyxor är nog lite väl fräckt tror jag... och jag gissar att varken byxorna eller jag kommer att vara oss lika efteråt... nä, det fick stanna vid tanken... och det är ju tanken som räknas... tur är väl det!

en sak jag egentligen inte ens behöver skriva om, men som jag ju redan satt igång nu är att jag måste hänga upp tvätten... i lägenheten... mycket tvätt... liten lägenhet... det säger sig självt... om en stund kommer det att se ut som om jag bedriver tvätteri här hemma på fritiden... lite sådär som en hobbyverksamhet Borg och Reinfeldt inte behöver få veta någonting om... måste verkligen hänga tvätt nu... men det är ju så tråkigt!!! särskilt  när mn vet att det omöjligen kommer att få plats... känns som om jag tagit mig vatten över huvudet i detta faktiskt... men man kan väl hänga trosor i kandelabern???

vilket får mig osökt att tänka på, och framför allt nynna på, en låt C hade med på vårat NYC-maraton-spinning i söndags... så bra!!! Särskilt i kontrast till all annan musik vi pumpade ut i salen resten av tiden!!!

En sak jag tänkt ta upp sedan igår dock är den lilla frågan om du har någon aning om hur mycket eller lite du visar för alla på facebook om du har det... jag trodde jag hade dolt allt så det bara var mina vänner som kunde se... men nejdå, det var tydligen ändrat... till på köpet jäkligt krångligt att justera... så jag fick tillslut, efter en smula panik över att känna mig som Maria Montazami utan läppglans nämligen naken, rädd och exposed... erkänt mig obevandrad inom ämnet och kontaktat en god vän som fick det lilla uppdraget av mig att se till att jag inte syns så förbenat mycket... tusen tack för hjälpen säger jag och lovar att bjuda hem er på middag väldigt snart!!!

så kolla det om du känner att det är viktigt för dig... att inte synas en massa för en massa människor på facebook... annars kan det ju kvitta! förr ansåg jag alltid att det jag lägger ut kan jag ändå stå för så det spelar inte så stor roll... men samtidigt så behöver ju inte folk jag inte känner kunna se mina semesterbilder liksom... måste säga att jag tycker att grundinställningen på fb borde vara att man inte delade med sig någonting till allmänheten och att man sedan fick välja till vad man ville visa isåfall...

Ser också hur konstigt det ser ut... att skriva i sin blogg att man inte vill att folk ska kunna läsa om en... krockar ju på något vis... men det känns ändå mer privat i bloggen... kanske för att jag inte förstår hur många som läser här... eller så är det för att här kan jag brodera ut det till nästintill begripligt... det blir det sällan när jag skriver en statusrad på fb... begripligt alltså... jag behöver fler ord än så!

men nu behöver jag inget annat än att hänga upp tvätten och mixa ihop ett pass till imorgon, så det så! fast när jag ändå har dig på tråden så måste jag ju fråga igen om du har någon aning om vilket märke det är på denna gitarren?