de e rätt gött faktiskt!

ja, tänk dig själv, musiken pumpar ut ur högtalarna, svetten lackar och du har 28 toktaggade deltagare framför dig som dels gör som du säger och dels kämpar som galningar. Fulla av en härlig cocktail av adrenalin och endorfiner... när man blickar ut i salen ser man stora deltagleenden gnistra från örsnibb till örsnibb mot en och det bara finns där och då... då är det inte konstigt att man tackar ja till ytterligare ett pass i veckan...

må hända att man i åtta veckor inte kommer att göra mycket annat än jobba, träna, sy folkdräkt... och resterande veckorna på vårterminen kanske inte kommer göra så mycket mer än träna och jobba... men det är ju så galet roligt... och jag blir ju så glad... sedan att mycket annat i livet kanske får stå tillbaks... och så är det kanske... men om det är samma saker jag kommer att få låta stå tillbaks som jag vältrat mig i denna hösten så innebär det att det jag missar på onsdagar är soffhäng och lite mer egentid... jag behöver inte mer egentid... däremot behöver jag träna mer... sedan kanske jag iofs inte behöver boka upp mig fyra av fem vardagkvällar i veckan... men nu blir det så...

och funkar det inte så får jag väl göra någon förändring... men för en gång skull ska jag inte måla fan på väggen utan tror att det kommer att bli toppen. Hur ska det kunna bli något annat liksom? Jag älskar att instruera, jag får tränat mer och framför allt får jag träffa mina deltagare oftare! Sedan om de känner att det är lika roligt att träffa mig lite mer, det är en annan femma, det kan jag ju bara hoppas på att så är fallet!

Nu ska jag krypa ner på golvet och göra dagens åtta av allt... ja inte allt, allt, men armhävningar, sit ups och twist... nu börjar man märka att det är några antal av varje ändå...