för den här gången krävs det mer innan jag öppnar armarna, förlorar mig och känslorna faller

nu är det väl ändå ett tag sedan jag skrev något HH-aktigt... något om hur fantastisk han är eller plockade fina rader ur någon av hans låtar som stämmer sådär på pricken in i hur jag känner det... som om han tänkt mina tankar... innan jag själv tänkt dem... för skivorna är ju inspelade innan iallafall... ja, så måste det vara... eller kanske helt enkelt så att de tankarna man själv tänker inte är helt olika de tankar andra tänkt... jag tror verkligen inte man är så grymt unik... jag tror vi är ganska lika, alla människor... mer eller mindre... mer lika än olika... iallafall de flesta...

tänkte skriva... rättare sagt, jag skrev... ett stycke om lycka, ensamhet, femte-hjulet känslan och att inte vara där än, där då man vågar förlora sig igen... men är så jäkla trött på att älta det... och då gissar jag att du är ännu mera trött på att läsa om det... så jag raderade hela stycket... som skulle blivit två stycken, för att göra det hela mer trivsamt att läsa...

det är så skönt när någon annan säger det så som man själv skulle kunnat säga det... ja, förutom handledskarvandet och rymdskeppen då kanske...