en ovanlig dag av en helt vanlig torsdag

vid lunch stack jag från jobbet idag... hem till farmor och farfar... farmor och mamma skulle på begravning... farfar skulle vara hemma själv och jag tyckte han kunde behöva lite sällskap... jag tror att jag behövde lite sällskap också faktiskt... jag inte bara tror, jag vet...

farmor hade lagat lunch till oss, supergott med efterrätt till, som sig bör när min farmor lagar mat... både att det är supergott men också att hon nästan alltid har någon efterrätt till. Inga undantag idag alltså... jag, som annars blir hungrig ganska fort var fortfarande mätt vid halv sju...

vad farfar och jag har hittat på? Pratat och ätit lunch, tagit en promenad och fikat... pratat lite till och jodå, jag har både skrattat och gråtit! En helt suverän eftermiddag och jag ville verkligen inte behöva åka därifrån så tidigt idag... inte för att jag inte ville ha mina pass... men det blir att man ses för sällan, även om jag träffar min farmor och farfar en del så blir det för sällan ändå... och farmor hann jag inte träffa alls idag... men det hoppas jag att jag gör snart iallafall... träffar dem båda såklart!

När jag satt i bilen till Nödinge hade jag doften av farfars rakvatten i näsan... så mysigt! Han är verkligen världens sötaste farfar... rolig och snäll... lite rapp ibland så man kan skoja med honom och väldigt rar... farmor är likadan, underbar!... förstår inte hur jag har kunnat ha sån tur... för jag hade världens bästa mormor och Folke (plastmorfar) och morfar också... på sina egna sätt, men världsbäst helt klart! Det är kanske där min tur har hamnat... i skor och mor- och far-föräldrar, inte i spel eller kärlek...