torsdag 28 juli 2011

man ska inte klaga...

... särskilt om man inte har någonting att klaga på... så jag gör inte det... jag omfamnar livet och tillvaron istället... älskar livet just nu... även om det saknas en speciell someone... jag vet inte vem min speciella someone skulle vara... han har nog inte korsat min väg än... men strunt samma, han gör nog det endera dagen... tills dess ska jag passa på att leva livet som det levs just nu... galej och spex... blandat med allvar och jobb såklart... men mer galej än förr... mer spex än någon gång tidigare...

ikväll fick jobb gå före spex... grämer mig en smula... men bara en smula... hade så gärna velat se dem igen... Kristoffer Ragnstam and the Harbour heads that is... de där vi såg på Slussens pensionat för knappt två veckor sedan... ikväll spelade de på Café Marmelad i Majorna i Göteborg... de spelar sällan i Sverige... det är galet synd... de är galet bra! Tror du mig inte? Avgör själv... de finns en massa bra med dem på både Spotify och youtube! 

men jag hade pass... som jag inte ville byta bort... inte alldeles innan semestern... det är så galet roligt att instruera och jag vet att jag kommer att sakna det i två veckor, så då är det så dumt att inte ta tillfället i akt... och idag är jag glad att jag gjorde det... en liten med galet tapper skara deltagare som gav järnet och körde som galärslavar! roligt, roligt... härligt, härligt... och inte ett dugg farligt!

hela dagen har varit sådan... härlig och fantastisk! Kan knappast bli en dålig dag efter en sådan kväll som igår!!! Har läst några recensioner från konserten igår... magi och eufori är starka ord... men de är klockrena när det gäller den gode Håkan... och det var verkligen helt magiskt... särskilt när han fick in en del av Eldkvarns "Kärlekens tunga" i "Det är så jag säger det"... helt galet, nästan-för-bra-för-att-vara-sant-bra... och sedan toppar han det med att köra "Du är snart där" på ett sätt som nästan fick mig att skaka sönder... tappade faktiskt fattningen ett tag och insåg att jag stod där med tårarna trillandes ner för kinderna... det är något i texten som gör mig helt svag... som berör så rakt in i hjärtat... älskar den... kan lyssna hur mycket som helst på den...


Fortsätt när mörkret kommer och allt gör ont
Fortsätt som ett höstlöv i vårens första flod
Som ett hjärta som vägrar sluta slå
När varje bön gått åt, fortsätt
När jag fallit tungt
På ditt minnes skrothög
Hitta mig när som helst
På samma gator som Cederhök

Blitt sparkad runt några gånger
Som en del måste bli
För att fatta vad som betyder nåt
Och vem som går att lita på
Men när du var med mig
Musiken slutade aldrig
Du bara får mig att hänga, hänga kvar

Fortsätt när de lynchat sista hoppet
Fortsätt när allt du levt för räknats ut som ett skämt
Där under träden, bakom stängslet
Finns en stig för dig, fortsätt
När du blir gammal
Och när du somnar
Med det sista de sa i din dörr
"Håkan, du var bättre förr"

Blitt sparkad runt några gånger
Som en del måste bli
För att fatta vad som betyder nåt
Och vem som går att lita på
Men när du var med mig
Musiken slutade aldrig
Du bara får mig att hänga, hänga kvar
För jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än

Jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än
Säg det, säg det, säg det igen

Jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än
Ljug för mig, ljug för mig
...

grymt kul att ha sett honom på två så olika scener... en med över 40 000 åskådare och en med ett publikantal på ca.2500 pers... det blir olika... det kommer man inte ifrån... inte olika bra... båda konserterna var galet bra... på Peace&Love var det magiskt, energiskt och kokande... det var det igår också... men på ett mer intimt sätt... lite klubbkänsla nästan... vill man vara intim med Håkan så passar det bättre på en liten scen... där man kan komma lite närmare utan att riskera fysiska åkommor... det är härligt att ha fått se båda sidorna... kanske inte olika sidor hos Håkan själv, han levererar magi oberoende av publikantalet... men det som händer i myllret blir annorlunda... underbart hur man än vrider och vänder på det...

vi skulle ju egentligen gått ut men den här damen tog på sig sina fina träskor med remmar och hög klack igår, för att de är väldigt bekväma och såpass höga att jag har chans att se någonting... tänkte jag... men sååå bekväma är de inte om man ska traska 3km och sedan stå i två-tre timmar... stora blåsor under hälarna är kvittot på det och en utebliven partynatt... ett glas vin på Katten och sedan en sväng till Hemmakväll för resegodis innan vi tog en taxi hem till vännerna...

dagen började med frukost hos vår eminenta värdinna... helt galet grym är hon på att fixa och dona!!! Energi som ingen annan och alltid är allting supergott, supertrevligt och ändå väldigt lättsamt! Det är liksom tjejen som går och lägger sig efter oss... och som är uppe vid sjutiden, ger sig ut på en morgonpromenad till bageriet och köper nybakat bröd... själv sov jag till nio...

sol på klipporna är ju svårslaget... så är det ju bara... ville egentligen inte riktigt lämna Lysekil... det är sällan jag vill det... tycker väldigt mycket om den staden... mysigt och trevligt... trevligt folk och en massa söta gator... och så har de så fin dialekt... den är svårslagen...


sämre kan man ha det... utsikten från där jag slagit ner rompen
några timmar idag... med vännerna bredvid... svårslaget!

som körsbär på toppen har vi ju även fått umgås med vår goda vän och hennes lilla solstråle till dotter också... härligt med lite tid sådär som ändå inte bara är en timma eller två utan faktiskt en hel del... det behöver vi och det är bra att hon lovat att se till att våldgästa mig mer framöver... jag är för dålig på den biten... tur att någon tar sitt ansvar!.. och  mitt...

lilltösen är inne i en fas när hon gör en massa ljud med sammanbitna läppar... som om hon försöker prata med munnen stängd... jag insåg att fler borde anamma det... jag själv kanske först och främst... även om jag mest tänkte på galningar som härjar lite väl mycket i vårt avlånga land... och även grannländerna...

oj, förlåt... nu blev det ett sånt där okristligt långt inlägg igen... är du kvar? har du somnat?? glömt vad du läste i början??? det var något om att man inte skulle klaga om man inte har någon anledning... sedan grämde jag mig lite över att ha missat en spelning med Kristoffer Ragnstam och gänget... men ändå inte eftersom jag haft två galet härliga pass ikväll... sedan en resumé av gårdagens Håkan-konsert... följt av lite dags-snack...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

gillar vad du just läst?! lämna gärna en kommentar... jag skulle bli superjätteglad!

vet du inte hur man gör? Det är jättelätt... skriv din kommentar och sedan bara man väljer Namn/Webbadress i rulllisten nedan (ska det vara så många "L"???) skriver in sitt namn, om man har en webbadress kan man fylla i där också, annars lämnar man blankt... och tryck på "skicka kommentar" (ibland får man trycka några gånger för att det ska fungera) simsalabim så blir vi båda glada... iallafall om du skrivit något snällt... och det gör vi ju bara... det ska ju vara en trevlig och trivsam atmosfär här inne! TACK!!!