hur fånigt är okej???

jag undrar för att jag tror att jag kanske har passerat gränsen idag/ikväll... ett marathon av My so called life online har fått mig att både gråta och skratta... gå av en smula och gråta lite till... herrejösses va söt han är den där Jordan... och bara tanken på att man sett honom live för lite minde än två veckor sedan gör ju inte saken sämre... han är fantastisk! Jag vill vara femton år igen, iallafall i det hänseendet... få vara sådär fånigt kär och hångla häcken av sig lite varstans...

eller så vill jag bara vara kär... kanske nöjer mig vid det faktiskt... det och hånglet... ibland tror jag att jag skulle nöja mig med bara lite hångel också faktiskt... det där med kärlek verkar ju svårt... men denna fröken har ju blivit alldeles för feg helt enkelt... alldeles för rädd och skrajsen... alldeles för fånig för sitt eget bästa... och nu menar jag inte det facto att jag gråter till Mitt så kallade liv och tonårskärlek...

men kolla själv och säg sedan att du inte blev berörd! Än hellre skriv det i en kommentar... annars har jag ju ingen aning!

inser också att det är lite fjortisaktigt över detta inlägget... men hej, hur fånigt är okej???