Ska man skratta eller gråta?!

Jag bytte om...

imorse fick jag för mig att jag skulle göra mig till... eller ja, ha klänning, strumpbyxor av den tunna varianten och mina fina boots som jag köpt enkom för att det skulle vara snyggt till just klänning... till byxor ser de faktiskt rätt lustiga ut just de här bootsen...

Så jag letade fram min fina trikåklänning, röd och blårandig från Lindex-12... älskar den... älskar de dagarna då jag kan ha den och hade jag kunnat med så hade jag säkert haft den tre av fem vardagar i veckan... men jag är sån där att jag alltid byter kläder, kanske inte nödvändigtvis nya byxor varje dag men outfit i sig... tröttnar annars...

Denna klänningen men ett par
andra skor...

Fick även rotat fram ett par fina, hela strumpbyxor och krängt på mig, utan att det gick en maska någonstans... var även förutseende nog att stoppa ner ett par reservstrumpbyxor i väskan, ifall olyckan skulle vara framme... dock i en något mindre smickrande variant.

bilden har jag lånat, kommer dock inte ihåg varifrån... 

Så, på med bootsen (hittar ingen egen bild på dem dock), vred och vände mig lite i spegeln och insåg att det faktiskt var lika tjusigt som jag hade tänkt mig det hela... funderade på att ta en bild att lägga ut på bloggen, insåg att jag redan var sen som det var och struntade i den där bilden... och sedan hände det... jag böjde mig framåt för att rätta till en sak, med rumpan mot spegeln, ser att man ser förstärningskanten på strumpbyxan på ena benet när jag gör så... att det liksom kikar fram under fållen på klänningen... tar tag i strumpbyxan och ja... naglarna går rakt igenom... såklart... det kunde ju vem som helst räknat ut...

Så jag fick hoppa ur kläderna igen, hoppa i ett par svarta byxor och en svart top och vara nöjd med dagens klädval även om det inte blev som jag hade tänkt mig... eller jo, det blev det ju, en kort stund! Så mycket för att göra sig till!