Petter... sååå mycket bättre!

har väl aldrig egentligen lyft direkt blicken för honom tidigare... inte någon gång kan jag nog säga med största säkerhet utan att riskera att ljuga för er... inte ens en vit lögn... hur nu det skulle vara möjligt att ljuga vitt om Petter just... jaja, Petters och min historia går inte långt tillbaks i tiden iallafall...



lånad av: kingsizemagazine.se



lånad av: expressen.se

lånad av: svr.se




lånad av: svt.se

Den började någon gång i höstas, lite eftersläntrandes hypen om "Så mycket bättre"... på gymmet nynnades det lite varstans  "så mycket bättre nääär vi är tillsaaaammaaans"... själv hade jag missat detta helt, varför vet jag inte... men råkade kolla på rätt kanal, vid rätt tidpunkt en kväll och där satt det en supersnygging... nä supersnygging är inte nog beskrivande denna uppenbarelse... en modern, rågblond (??? killen är ju för sjutton rakad... svårt att se, särskilt som han har gubbkeps på sig också) nordisk prins med ett leende som går från klarhet till klarhet, eller heter det örsnibb kanske?? och ser sådär mumsig ut som bara han och några få till kan göra...

 Blev fast... värre än intorkad havregrynsgröt i grötkastrullen, värre än vidbränt ris, värre än kvartitre-raggaren på krogen... ja, ni förstår... tänk att det skulle krävas en Lasse, en Barbro och ett avdankat, blont, pop-snöre med sömnproblem för att jag skulle inse att Petter är något av det bästa som skapats för mina ögon att vila på... en aningens otippat skulle jag vilja påstå faktiskt! men det är ju lite som livet självt på något vis... så varför är jag ens förvånad?! Säg det!

Sen verkar han ju faktiskt riktigt trevlig och smart också... inte helt fel det heller! Gift, småbarnsfar med stort coolt lugn... jag avundas hans fru... helt klart!