Somliga dar tar jag in vad jag hör...

Ibland kan man inte hjälpa det... att tankarna vandrar dit de kanske inte ska... eller att hjärnan spelar en ett spratt och ger en ett soundtrack för stunden som man inte kan värja sig emot... mitt knep är då att skicka det vidare... uppenbarligen! Och frågar du mig så är han, Lars Winnerbäck alltså, ett stort geni... lika uppenbarligen som mycket annat skulle jag vilja säga!

tid har förlöpt

dagar har gått
månen har vandrat sin väg
genom vitt och svart och grått

jag har saknat ditt skratt

jag har saknat ditt hår
jag har saknat att ringa ibland
och berätta om hur det går

det har tidvis gått bra
tidvis har skakandet lagt sig
ibland har jag vaknat på morgon
och gjort det jag ska

men jag har saknat din hand
har saknat din röst
ensamma dar har jag saknat ditt huvud
mot mitt bröst

somliga dar
tar jag in vad jag hör
det går kvällar ibland när jag inte
ens undrar vad du gör

det är ibland som förut
ibland har jag känt att jag duger
jag har hämtat och samlat ihop
nog med kraft att gå ut

jag ser dig fortsätta nu
med varsamma kliv
jag ser dina drömmar sakta lossna
från mitt liv

jag har saknat en vän
jag har varit på krogar och barer
det har hänt att jag ljugit och sagt
att jag måste gå hem

jag har saknat din röst
nu har du en ny
ännu okända nätter ruvar
i väntan på att gry