snöbollskrigseffekt...

ja, lite så känns det... som om jag råkade få feeling och kastade en snöboll mot någon utan att egentligen mena något med det, men den personen kastade tillbaka... och sedan fick någon annan feeling. och helt plötsligt viner snöbollarna kring huvudet på mig... allt går för fort, är för stort och snurrar för mycket... jag som bara strökollade på Hemnet och var trött på att bo i lägenhet, trött på att det inte händer någonting... eller inte bara, jag hittade även ett supersött hus, på en superfin plats... men jädrar va adrenalinstinn man blir av den här processen... ingenting är färdigt, jag har inte ens bestämt mig för om jag ska delta riktigt... det beror på utlåtanden jag får om ett tag... men man ska ju vara beredd och ja, jag vet inte riktigt om jag var tuff nog att sätta mig i den här karusellen... vet egentligen inte om jag är lång nog för att få åka med... jösses... kroppen rusar verkligen... av en massa orsaker... och i mitten står jag och vet varken ut eller in, fram eller bak... höger och vänster har jag alltid varit ganska kass på så det är ingen skillnad!

Jag som ville flytta ut på landet för att få lugn och ro... detta är allt annat än lugnt och rofyllt!