tisdag 17 december 2013

Hur är det möjligt?!

Att någon man knappt visste existerade för drygt två månader sedan gör fysiskt ont att vara ifrån idag... det är ju helt galet! Men det är never the less sant... Anders är på jobbresa och jag räknar timmarna tills han kommer hem igen... är inte så bra på att räkna tydligen så det är ett jäkla sjå! Eller nä, riktigt så illa är det inte men det känns som alldeles för många timmar just nu...

Det är en härlig förmåga man har, den där att man kan ställa om sig, tycka om och gå helt känslomässigt bananas... Annars hade det nog inte funkat, annars hade man nog kanske bara gått där och aldrig riktigt höjt på ögonbrynet för någon... va trist det hade varit...

Och visst, det är jättebra och nyttigt säkert att vara ifrån varandra ibland, hinna sakna och längta... men jag gör ju för sjutton det bara han är i rummet intill...nästan så jag saknar honom när han sover bredvid mig... på tal om det, inatt vaknade jag och har typ snurrat runt som en galning, letat efter honom... fy bubblan va trist det var att somna om igen! En underbar förmåga det där  med kärlek... men nu får han hemskt gärna komma hem!

3 kommentarer:

  1. Så underbart! Jag är väldigt glad för din skull!

    SvaraRadera
  2. Hoppas han kommer hem snart!!!

    SvaraRadera
  3. Men så fint! Och ja, lite nyttigt är det nog att sakna. Men jävligt tråkigt. 😊

    SvaraRadera

gillar vad du just läst?! lämna gärna en kommentar... jag skulle bli superjätteglad!

vet du inte hur man gör? Det är jättelätt... skriv din kommentar och sedan bara man väljer Namn/Webbadress i rulllisten nedan (ska det vara så många "L"???) skriver in sitt namn, om man har en webbadress kan man fylla i där också, annars lämnar man blankt... och tryck på "skicka kommentar" (ibland får man trycka några gånger för att det ska fungera) simsalabim så blir vi båda glada... iallafall om du skrivit något snällt... och det gör vi ju bara... det ska ju vara en trevlig och trivsam atmosfär här inne! TACK!!!