2017- ett år att minnas med glädje och blöjbyten

Ja jisses vilket år! När vi stod, som man av någon anledning så ofta gör, ute och skålade in tolvslaget på just tolvslaget så lät jag hjärnan göra en snabb överblick av året som gått och ja, intensivt var ett ord som dök upp i huvudet på mig... intensivt milt sagt... och det är inte utan att jag drar efter andan lite när jag tänker på kommande år... drar efter andan och kavlar upp ärmarna... inser ju att det inte kommer bli direkt mindre intensivt framöver! Men ja, vilket år vi har haft! Många har beskrivit 2017 som ett riktigt skitår... för mig personligen har det varit allt annat än dåligt... mycket skit har det varit, i ordets rätta bemärkelse... höhö... men på alla positiva plan har 2017 gett mig mer än vad många andra år har lyckats med.

Vad hände egentligen 2017? Ja, vad hände inte?! Eller jo, det var väldigt massa som inte hände, men att uppleva två spädbarns första år är rätt lagom dos av händelser, släng in att jobba deltid, flytta och anlägga en köksträdgård i det också, så är det inte alls konstigt att man har lite kluvna toppar och känner sig lite allmänt kantstött, på allra bästa sätt! Men vi klarade det och Wilhelm firade in nyår på sitt eget lilla vis med att ta sitt första steg, tre gånger dessutom... och inte en enda av gångerna såg jag det... nu har han tagit fler steg efter det så det gör inte så mycket, men ändå!

Julen firades lugnt och stilla hemma först, och ja, det var supermysigt att få pynta och greja julfint i huset, med julklappar i julstrumporna, som jag sydde klart halv två på julaftonsmorgonen innan jag gick och la mig, och tomtegröt. Själva julfirandet stod min bror och hans familj för i år, så himla fint och trevligt! Så fint att jag fick lite mindervärdeskomplex och fick köra en uppgradering av vårt pyntande på juldagen... men det är ju ett angenämt problem, iallafall för mig... Anders kanske inte håller med till fullo om du frågar honom...

Annandagen hade vi Anders familj hos oss på kalkonmiddag. Och frågar du mig så var det väldigt trevligt (och käckt med kalkon, den blir ju bra trots att man är novis liksom!). Henry gillade inte kalkon dock utan åt upp min lax istället.

Sedan var det bara att samla ihop sig, ladda om, mangla dukar (med hjälp av mamma, jag är inte superhaj på det där, än), putsa matsilvret och städa hemmet igen till på nyårsafton då vi hade lite vänner över på middag. Även det otroligt trevligt och hjärtligt! Alla sov över så vi körde en superlugn och skön start på 2018 med långfrukost och fika. Precis så som jag önskar att man hade det varje helg, typ.

Och ja, när man ändå är igång kan man lika gärna köra en vända till så i fredags hade vi goda vänner hemma på middag. Tanken var att de skulle sova över men ibland är det skönt att vakna hemma också, vilket jag förstår, så de åkte hem där mitt i natten.

Så ja, jag är nöjd med 2018 hittills! Och 2017 var, för min del, helt fantastiskt... energiskt men fantastiskt, det måste jag ändå säga!

Kanske får skriva ett mer ingående inlägg om mina förväntningar för just detta året någon gång, eller så kör man bara, tänker att det blir som det blir och så blir det, hoppas på det bästa och gör sitt bästa så gott man orkar... mycket mer än så kan man ju inte göra!

Önskar dig ett fantastiskt 2018!