Man kan ju inte hinna allt man vill, det går ju bara inte!

Men jag grämer mig lite över att jag inte kommer hinna baka pepparkakor med min fina vän och hennes familj i år, det gör jag. Graden av fel det kändes att säga "jag hinner inte" när hon ringde och ville boka in vår baktradition går inte att mäta... det var massor av fel... på alla sätt och vis... men men, dygnet har ju tydligen bara 24 timmar och ska man inte helt gå in i väggen pga julstök så får man nog heja sig lite...

Med det sagt (totalt paradoxalt detta, jag vet) vill jag tipsa om en lusselångpanna som jag gjorde för ett par år sedan. Supergod! Men jag kommer inte hinna göra den i år tror jag... kan även bero på att jag inte har en så superdupergullig hjälpreda som det inte kommer att bli någon... Min stora lillprins, här bara ett och ett halvt år och redan jätteduktig på att hjälpa till! Fasters älskling!

Hur som helst, den är suveränt god! Receptet hittar du här!

30-års festen - Galenskaparna och After Shave

Jisses va roligt det var. Vi var på Galenskaparna och After Shaves 30-års jubileums show igår, på Lorensbergsteatern, mamma, pappa, Anders och jag. Skrattade så jag grät flera gånger! Underbart roligt!

Idag är jag toktrött... vi kom hem strax efter midnatt... det känns i ögonlocken idag kan man säga! Undrar lite stilla hur den här dagen skall orkas med... men det går nog, kaffe och vetskapen om att det är helg så ska det nog gå vägen!

Musikguiden i P3

Javisst, igår satt vi med i publiken på en livesändning i P3, Musikguiden, Session. Riktigt roligt och extra bra om du frågar mig för att Kristoffer and the Harbour Heads spelade!

Först spelade ett band som heter Spiders, de är nominerade till Rockbjörnen! Riktigt bra, ösigt och så som rock ska låta om du frågar mig! Fantastiskt!

Kristoffer and the harbourheads har jag ju hört flera gånger tidigare, men det är alltid lika bra och alltid lika kul att se hur roligt de har på scen!

Guldkorn, barnen från Frostmofjället och dumplings

Jag har en stark förkärlek till vänskap som alltid finns där, hur lång tid det än går emellan mötena så är det alltid samma... sånt älskar jag... de där guldkornen till människor man mött i livet som som man bär med sig. En vän till mig, hennes dotter brukar säga "mina människor" om sådana som hon tycker om... jag tycker det är fint... jag träffade en av "mina människor" igår, vi har inte setts på fem år tror jag, då sist sprang vi på varandra av en slump på stan, tog tillfället i akt och tog en fika och ja, sedan dess har vi haft koll via facebook och instagram såklart, men inte mer. För någon vecka sedan hörde han av sig och slog slag i saken, bokade in en fika. Så himla mysigt! Och ja, det var verkligen bara att "ta vid" där vi lämnade sist... fast både har landat i livet nu, båda är mer tillfreds och på rätt ställe.

Så himla mysigt kväll det blev! Nu får det bannemig inte dröja så lång tid tills nästa gång vi ses! Tydligen är det mitt ansvar att det skall till en dejt snart igen... måste börja planera!

Jo, vi var inne på Artilleriet och där har de ljus i form av barn... jag tycker det är vansinnigt makabert att tända eld på saker som föreställer något... men barnen var söta, det var de!

Vi avslutade med middag på Bejing8 ... supergott! Verkligen ett ställe jag kommer gå till igen!

Jag har blivit degraderad!

Eller det har jag iofs varit ett tag, men igår fick vi reda på anledningen också!

Min stora lilla prins, brorson nr.1, (har ju numera två godingar att busa och kramas med) säger allt oftare "Anders och dom"... och då är det jag som är dom... igår hade han förklarat för sin mamma och pappa "jag säger så för att Anders är så rolig!"

Jaha... får ta och jobba på min image tror jag minsann! Fast så länge det är mitt knä han kommer och kryper upp i så är det helt okej ändå! Och jag är galet tacksam över att han är så förtjust i Anders också, det är jag!

Men det jäkla sendraget jag fått i nacken/axeln, det kan jag vara utan!