Varför fick du inga barn???

… frågade min älskade väns älskade dotter mig en dag för några veckor sedan, när vi satt hemma i deras kök och fikade och hon satt i mitt knä… dottern alltså! Flickan är snart sju år och allt med kärlek, pojkvänner, barn etc. är högst intressant… till svar tittade jag på henne och frågade lite förskräckt ”tycker du det är kört??”, iofs väl  medveten om att hon inte vet någonting om den allt högre åldern bland förstföderskor i Sverige, men man får ju sig ändå en liten tankeställare!

Förklarade för henne att jag ju hade tänkt försöka skaffa barn inom snar framtid men att den planen inte hade hunnit sättas i verket innan jag blev singel igen. Och passade samtidigt på att fråga om hon hade någon bra plan för hur jag skulle kunna träffa någon ny att skaffa barn med… det är bra med barn, de tänker ofta utanför ramarna, outside the box, som det så populärt heter idag… tänkte jag kunde få lite okonventionella tips och trix, så jag liksom skulle ligga steget före alla andra i denhär djungeln som man befinner sig i. och visst fick jag tips, en handfast plan till och med, dresscode och allt!!!

”om du tar på dig din prinsessklänning… och smink… och så går du på gatan… (är det verkligen lagligt??? Får kolla upp det innan jag sätter planen i verket känner jag, vill ju inte hamna i trubbel med polisen!!! nog för att det finns söta poliser... men ändå!!!) sen går du till en blomsteraffär och köper blommor… rosa rosor… till ditt hem. Och då kommer det en kille, som också ska köpa blommor till sitt hem och så ger du honom de blommorna du köpt och så blir han kär i dig!... så du får köpa två buketter så du har en till dig själv också!”

Barn tänker då på allt! Så om du ser en tjej i prinsessklänning och smink, med en bukett rosa rosor i vardera hand jagandes efter en kille på stan så kan det vara jag! I så fall får ni gärna komma fram och hälsa!