Imorgon kommer han hem!

Ja, imorgon kväll, då blir vårt hem helt igen... lite så känns det faktiskt... fruktansvärt tomt när han inte är hemma alltså... Jag ids ingenting typ... äter yoghurt och frukt på kvällen, fixar lunchlåda till morgondagen... igår gick jag ut med soporna också... en man jag mötte vid återvinningen frågade om jag var nyinflyttad för att jag ställde en fråga om det var rätt att lägga komposteringspåsen i just den behållaren jag hade tänkt... Fick svarat lite generat att jag har bott där i ett och ett halvt år nu, men att det oftast är min sambo som slänger skräp... och de få gångerna jag gjort det har jag gått till den andra sopstationen...

Hur som helst så var inte min fråga en så jäkla konstig fråga... någon innan mig borde ha ställt den till någon nämligen och inte bara helt sonika slängt sina vanliga, brännbart plastpåse i sagda komposteringscontainer... hur fan kan folk inte fatta?!? Hur är det möjligt att vara så jävla dum och korkad ens att man inte begriper i vilken binge man slänger vad??? Jag förstår att Anders är upprörd och arg varje gång han kommer från soprummet...

Och jag längtar efter att han kommer hem... belysningen i badrummet funkar inte heller, ett lysrör som behöver bytas... och jag vet inte hur man gör... och dessutom är det så högt upp att jag inte når att se riktigt... så jag skyller på mina tillkortakommanden!

Mest längtar jag efter honom för att han är han dock. Längtar efter att få ligga nära och bara andas i takt. Äta frukost tillsammans och hålla handen på vårt sätt.