En smula pinsamt...

Men hej, sån är jag! Egentligen är det inte ett dugg pinsamt förrän jag väljer att ventilera det här på bloggen, inför allmänheten, eller iallafall den delen av allmänheten som väljer att läsa detta! Så ett enkelt knapptryck från att förskona oss alla från pinsamhet väljer jag ändå att inte göra det... vet inte hur jag tänker riktigt, kanske att det härdar...

Igår när jag sladdade in på Maxi mötte jag mitt livs kärleks tvillingbror... minst lika snygg/söt/rar som den andre... de var nämligen smått omöjliga att se skillnad på när de var yngre... kan faktiskt hända att det inte alls var tvillingbrodern jag mötte igår utan ja, hans bror... men jag tror det var brodern... den andre... han som jag inte var kär i... och jösses va man kastas tillbaks till den där tiden då man hängde omkring i området de bodde i... jösses va man kastas tillbaka till den tiden då minsta glimt av dem gjorde hela dagen... haha, ja, det är härligt med känslor när de ger positiva vibbar...

Det är kanske rätt som det sägs ändå... gammal kärlek rostar aldrig!