jag gör det ibland, går tillbaks och lever på gamla minnen... ibland blir det bra... ibland blir det mindre bra! Somliga dagar blir man en smula klokare av att se hur landet låg då... somliga dagar blir det bara värre... mer invecklat, mer förvirrat och ja, förvirringen kommer tillbaka lite...
för ett tag sedan letade jag efter en grej, rotade i lite skåp och hittade en gammal dagbok... hujedamig! Ja, hujedamig... dels för att jag inte verkar ha lärt mig så mycket av mina misstag som jag kanske kan tycka vore käckt om jag hade gjort... och hujedamig för hur frispråkigt och öppen jag var med allt... inte så konstigt iofs, den där boken är ju endast skriven för mina egna ögon... men på riktigt, det är skrämmande när man sitter och läser sina egna ord och tänker att "om man skulle ta och bränna den här kanske!"... men det är klart man inte ska... det är ju en del av ens liv som man klätt i ord... fast varför valde man inte andra ord?!
Strunt samma, det där med att gå bakåt för att kanske förstå vart man är på väg framåt... inte helt tokigt faktiskt... skriver/skrev du dagbok?
Oh ja! JAG HAR ALLTID SKRIVIT DAGBOK. VET INTE HUR MÅNGA JAG HAR. Hmm caps lock på det tydligen. Sorry det var inte meningen att skrika. Håller med dig om att jag kunde tänkt på att kanske inte vara så frispråkig och använda lite andra ord.
SvaraRaderaHärligt det där ändå, med att man kanske varit för frispråkig... lite grann som Lisabeth i Madicken där hon går in i garderoben och skriker pisspotta! =)
Radera