urk...

Det är en sån där dag idag... jag känner inte att jag har kontroll... hatar just den känslan... att det är för mycket på  olika håll... lite som om man går på Gekås en dag då alla andra tänkt gå där också och så kommer det sju kundvagnar mot en från olika håll samtidigt och ingen tycks vilja väja... och där står man i mitten och vet inte riktigt hur man ska ta sig ur det... för nä, man är ju f-n inte spindelmannen idag heller!

Många bäckar små som det kallas... vet inte varför det blir såhär... varför jag inte känner att jag kan andas, varför det känns som om öronen och axlarna blir till ett... "Jag springer på disco, och försöker hänga påTar cykeln ner till city, när bussen slutat gå..." Kan det vara solskenet som gör att jag helt plötsligt får Gyllene Tiders gamla slagdänga som soundtrack i huvudet?!

Men byxorna är på! Man får va glad för det lilla!!!