Igår kväll gick vi hand i hand genom Slottskogen, korsade Plikta, fortsatte ner på Rosengatan där Schersminen just nu blommar och doftar helt ljuvligt. Så ljuvligt att vi faktiskt var tvungna att stanna till ett slag och bara andas in doften en stund... sedan gick vi bort till vännerna dit vi var bjudna för lite sommardrinkar.
När vi klev ut genom hissen stod dörren deras lite på glänt för att vi inte skulle väcka de nylagda barnen... så vi tassade ut på balkongen och satt där tills klockan blev elva... drack en tokgod rabarbertini (?) åt lite jordgubbar, choklad och chips och bara andades och umgicks i den tidvis regniga sommarkvällen. Men det gjorde liksom ingenting att det regnade lite, vi satt skyddade från dropparna och allt blir ju liksom krispigare och sommaren lite mer på riktigt när det regnar sådär på kvällen och man ändå, trots GBG-regn, kan sitta ute!
Så himla mysigt! Så L&J hade ordnat så fint och allt va sådär perfekt! Att bo i stan har sina fördelar ändå måste jag säga... och jag inser att vi måste bli duktigare på att bjuda in våra vänner på en fika eller så oftare! Jag har ju bott i majjera nu i över ett år och vi har typ aldrig folk hemma på besök! Inte ens de som bor bara 10 minuter bort, tvärs över skogen! Jag måste skärpa mig! Bjuda in, öppna upp, socialisera mera!
Helt plötsligt var klockan alldeles för sent för oss som skulle upp och jobba idag... ännu senare för dom som har småbarn som vaknar strax efter sex... men det var lite en sån där kväll man inte vill ska ta slut... en sån där kväll man stoppar om och vårdar i minnet som ett fint bokmärke... ett med glitter på!
Vi strosade hemåt vid midnatt... tillbaks förbi de där väldoftande Schersminbuskarna... jodå, jag stannade till och insöp doften även på vägen hem... vidare in i Slottskogen, hemåt genom bokskogen med de vackra gatlyktorna, förbi skogsvaktarvillan och stenmuren... en vacker kväll, det va det!
Som vanligt var jag för upptagen med att ta in allt för att komma mig för att föreviga det hela... tänkte ändå att jag borde ta fram kameran flera gånger, men nä... kanske nästa gång jag går där genom bokskogen, hand i hand med kärleken och förundras över hur tysta mina espandrillos är mot blöt asfalt... kanske!
Tusen tack för en fantastisk mysig kväll!
När vi klev ut genom hissen stod dörren deras lite på glänt för att vi inte skulle väcka de nylagda barnen... så vi tassade ut på balkongen och satt där tills klockan blev elva... drack en tokgod rabarbertini (?) åt lite jordgubbar, choklad och chips och bara andades och umgicks i den tidvis regniga sommarkvällen. Men det gjorde liksom ingenting att det regnade lite, vi satt skyddade från dropparna och allt blir ju liksom krispigare och sommaren lite mer på riktigt när det regnar sådär på kvällen och man ändå, trots GBG-regn, kan sitta ute!
Så himla mysigt! Så L&J hade ordnat så fint och allt va sådär perfekt! Att bo i stan har sina fördelar ändå måste jag säga... och jag inser att vi måste bli duktigare på att bjuda in våra vänner på en fika eller så oftare! Jag har ju bott i majjera nu i över ett år och vi har typ aldrig folk hemma på besök! Inte ens de som bor bara 10 minuter bort, tvärs över skogen! Jag måste skärpa mig! Bjuda in, öppna upp, socialisera mera!
Helt plötsligt var klockan alldeles för sent för oss som skulle upp och jobba idag... ännu senare för dom som har småbarn som vaknar strax efter sex... men det var lite en sån där kväll man inte vill ska ta slut... en sån där kväll man stoppar om och vårdar i minnet som ett fint bokmärke... ett med glitter på!
Vi strosade hemåt vid midnatt... tillbaks förbi de där väldoftande Schersminbuskarna... jodå, jag stannade till och insöp doften även på vägen hem... vidare in i Slottskogen, hemåt genom bokskogen med de vackra gatlyktorna, förbi skogsvaktarvillan och stenmuren... en vacker kväll, det va det!
Som vanligt var jag för upptagen med att ta in allt för att komma mig för att föreviga det hela... tänkte ändå att jag borde ta fram kameran flera gånger, men nä... kanske nästa gång jag går där genom bokskogen, hand i hand med kärleken och förundras över hur tysta mina espandrillos är mot blöt asfalt... kanske!
Tusen tack för en fantastisk mysig kväll!
Låter som en helt underbar kväll! Sådana borde man uppleva oftare. Bra att du insöp det härliga … det stannar kvar i hjärtat, och är bara att ta fram i vinter när blåsten piskar regnet i ansiktet på oss.
SvaraRaderaLåter underbart. Vi bjuder gärna hem er nästa vecka om ni kan och kommer gärna på besök :)
SvaraRaderaHärligt!
SvaraRaderaHimla fint!
SvaraRadera