Äntligen händer det grejer!

När jag vaknade imorse kände jag mig rätt smal... i vanliga fall när jag får den känslan väljer jag att inte ställa mig på vågen, vill liksom leva i tron om att det går åt rätt håll... idag, kanske stärkt av gårdagens peppande föreläsningar, tog jag fram den, klev upp, höll andan och in magen (som om det skulle hjälpa!) och ja jo, en liten förändring neråt, det är det... kanske såpass att jag kan dryfta mig till att säga att det är tre kilo sedan i somras... det kan vara mer också eftersom jag inte vet vad jag vägde då, i somras när jag började föra kostdagbok. Nu är det iallafall bara elva kilo kvar till målvikt!

Om det är tröttsamt att leva på i snitt 1200kcal (1000kcal en träningsfri dag/1300 de dagar jag tränar) om dagen utan att märka skillnad på vågen? Eh, ja, det tar ganska mycket på psyket... nu avstår jag inte från allt, långt ifrån, men de gånger jag "festar till det" är jag inte uppe i en vanlig människas dagliga intag ändå... min ämnesomsättning hade jag inte rekommenderat till min värsta fiende kan man säga!

Men, men, man ska fokusera på det positiva, jag har tappat lite iallafall... det går inte fort, men det går långsamt! Och ja, mina kollegor säger sig också se skillnad, så jag litar på dem... vågen litar jag egentligen inte alls på, den visar olika varje gång man ställer sig på den... fick tre olika siffror idag bara!