Det är en härlig förmåga man har, den där att man kan ställa om sig, tycka om och gå helt känslomässigt bananas... Annars hade det nog inte funkat, annars hade man nog kanske bara gått där och aldrig riktigt höjt på ögonbrynet för någon... va trist det hade varit...
Och visst, det är jättebra och nyttigt säkert att vara ifrån varandra ibland, hinna sakna och längta... men jag gör ju för sjutton det bara han är i rummet intill...nästan så jag saknar honom när han sover bredvid mig... på tal om det, inatt vaknade jag och har typ snurrat runt som en galning, letat efter honom... fy bubblan va trist det var att somna om igen! En underbar förmåga det där med kärlek... men nu får han hemskt gärna komma hem!
Så underbart! Jag är väldigt glad för din skull!
SvaraRaderaHoppas han kommer hem snart!!!
SvaraRaderaMen så fint! Och ja, lite nyttigt är det nog att sakna. Men jävligt tråkigt. 😊
SvaraRadera