I fredags kväll var det middag med några fina vänner på en av de lokala restaurangerna i den lilla stan jag bor i, galet god mat! Och efter ett par timmar överraskade jag med att "bjuda på dessert" i form av min pojkvän. De har aldrig träffat honom tidigare, några visste inte ens att han finns (så ofta träffas vi)... så det var ett gäng rätt förvånade men glada tjejer som tog emot en lite nervös (tror jag iallafall...) kille. Vi stannade inte jättelänge, lite dessert, en kopp kaffe och sedan tackade vi för oss och åkte hem till mig.
Igår var vi på adventspyssel hos några av hans vänner... första gången jag träffade dem... kändes lite i magen innan vi kom fram men så fort vi klev in i hallen och möttes av värmen och alla härliga leenden kändes det genast mycket bättre... och ja, när det var dags att gå kunde jag för mitt liv inte komma på vad som skulle ha varit så nervöst!
Idag har vi varit hos hans mamma på adventsfika. Jättemysigt och trevligt! Måste väl erkänna att jag var lite nervös idag också, det blir ju lite så att ju närmare familj man ska presenteras för för första gången, desto mer är det som gäller på något vis, men ja, hur mysigt och trevligt som helst, som världens mest självklara grej typ. Fast det är ju kanske inte så konstigt, så känns ju allting just nu!
Dessutom ringde min pappa mig när jag körde hem och erbjöd sig att komma hit imorgon och tapetsera mitt sovrum! Det är ju helt fantastiskt!
MEN jag har inte adventspyntat någonting, jag har inte plockat fram så mycket som en adventsstjärna... det får bli när jag fått i ordning sovrummet... tror jag!
Men va? Va?! Har jag bara lyckats vända ryggen till typ fem minuter och så finns en pojkvän! GRATTIS!
SvaraRaderaHälsningar
en-med-väldigt-lite-järnkoll
Samma här... Galet dålig på att få upp adventsgrejerna i år.... :-o ;-)
SvaraRaderaÅh! Så härligt!
SvaraRaderaLöv it. Och dig!